{"id":3219,"date":"2025-09-08T08:01:31","date_gmt":"2025-09-08T08:01:31","guid":{"rendered":"https:\/\/inmemoriam.iwn.co\/nayttelyt\/valmiina-kohtaamaan-vaarat\/kun-poliisin-ura-katkeaa\/"},"modified":"2025-11-28T13:12:17","modified_gmt":"2025-11-28T13:12:17","slug":"nar-polisens-karriar-avbryts","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/utstallningar\/beredd-att-mota-farorna\/nar-polisens-karriar-avbryts\/","title":{"rendered":"N\u00e4r polisens karri\u00e4r avbryts"},"content":{"rendered":"\n
\n\t
\n\n\t\t\n\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\"Bild\n\t\t\t\t\t\t

Vy fr\u00e5n en korsning vid S:t Michels torg efter explosionen i augusti 1986.<\/p>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t\"Bokp\u00e4rm\n\t\t\t\t\t\t

Yngre konstapel Heidi Foxell, som blev sv\u00e5rt skadad vid en skjutning i Hyvinge, gick ut i offentligheten 2015. Hon har gett ut tre b\u00f6cker i vilka hon ber\u00e4ttar om \u00e5terh\u00e4mtningen. Foxell brukar ocks\u00e5 resa runt f\u00f6r att h\u00e5lla f\u00f6redrag kring v\u00e5ldets konsekvenser. \u00a9Petri Mast\/Docendo. <\/p>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\n\t\t\t\n\t\t\t

<\/div>\n\t\t\t
<\/div>\n\t\t<\/div>\n\n\t\t\n\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\"Bild\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\"Bokp\u00e4rm\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\n\t<\/div>\n\n\t
\n\t\t\n\t\t

\n\t\t\t

Nedan f\u00f6ljer tv\u00e5 exempel p\u00e5 situationer som haft f\u00f6ljder och konsekvenser f\u00f6r resten av polisernas liv.\u00a0\u00a0 Skadorna och \u00e4rren f\u00f6rsvinner aldrig. F\u00f6r en del innebar det ett slut p\u00e5 poliskarri\u00e4ren med en g\u00e5ng, andra \u00e5tergick till arbetet men klarade inte l\u00e4ngre av de tidigare uppgifterna.<\/p>\n

Explosionen i S:t Michel 1986<\/h2>\n

Jag minns h\u00e4ndelserna i S:t Michel varje morgon n\u00e4r jag tar p\u00e5 mig protesen. Kari Tulikoura, Karhu-gruppen, \u00f6verkonstapel 1986<\/strong><\/em><\/p>\n

Utan min skotts\u00e4kra v\u00e4st skulle jag inte ber\u00e4tta min historia i dag. Jussi Makkula, Karhu-gruppen, \u00f6verkonstapel 1986<\/strong><\/em><\/p>\n

Den 8 augusti 1986 kl. 13.30 tog en r\u00e5nare ikl\u00e4dd huva tolv personer som gisslan i Kansallis-Osake-Pankki i Jakobacka. Situationen var exceptionell f\u00f6r polisen. I Finland hade det aldrig tidigare h\u00e4nt sig att bankr\u00e5nare tagit gisslan. I allm\u00e4nhet flyr bankr\u00e5narna snabbt fr\u00e5n g\u00e4rningsplatsen.<\/p>\n

R\u00e5naren hade bev\u00e4pnat sig med ett avs\u00e5gat hagelgev\u00e4r. Han hade dessutom flera kilo dynamit. R\u00e5naren kr\u00e4vde en bil och 2,5 miljoner mark. Den bil som polisen st\u00e4llde till hans f\u00f6rfogande d\u00f6g inte, eftersom han antog att bilen kunde sp\u00e5ras. Han flydde med bankdirekt\u00f6rens Volkswagen Passat som k\u00f6rdes av en man som var en av bankens kunder som tagits som gisslan. I bilen fanns ocks\u00e5 tv\u00e5 kvinnor. R\u00e5naren l\u00e5g i baks\u00e4tet under en filt.<\/p>\n

Poliserna f\u00f6ljde efter bilen genom s\u00f6dra Finland. Vid ettiden stannade bilen slutligen p\u00e5 S:t Michels torg bredvid l\u00e4nsstyrelsens byggnad. D\u00e4r l\u00e5ste sig situationen f\u00f6r flera timmar. Kaparens bil var helt omringad av polisbilar.\u00a0 Han f\u00f6rhandlade inte sj\u00e4lv med polisen i n\u00e5got skede. Endast kvinnorna i bilen talade med polisen.<\/p>\n

P\u00e5 morgonnatten tillspetsades situationen. Poliserna omringade bilen \u00e4nnu effektivare, varvid kaparen hotade att spr\u00e4nga bilen. Bilen rullade iv\u00e4g och stannade. I det skedet kunde b\u00e5da kvinnorna fly ur bilen.\u00a0 Att bilen k\u00f6rde iv\u00e4g tolkades som en avslutning p\u00e5 f\u00f6rhandlingarna. P\u00e5 order av Karhu-gruppens kommissarie avfyrade tv\u00e5 poliser skott mot bilen. D\u00e4refter exploderade bilen strax f\u00f6re halv fyra p\u00e5 morgonnatten.<\/p>\n

Kaparen och den 25-\u00e5riga mannen som var gisslan dog och den ena kvinnan skadades. Flera poliser skadades och av dessa blev \u00f6verkonstaplarna Jussi Makkula och Kari Tulikoura livsfarligt skadade. Detta dygn i augusti innebar slutet p\u00e5 38-\u00e5riga Makkulas karri\u00e4r som polis. 41-\u00e5riga Tulikoura fortsatte sitt arbete vid polisen efter h\u00e4ndelsen.<\/p>\n

Makkula befann sig tre meter fr\u00e5n bilen och skadades allvarligt i huvudet.\u00a0 Han miste synen p\u00e5 ena \u00f6gat och hans h\u00f6gra \u00f6ra slets loss. Det uppstod en fraktur i pannan och krosskador i hj\u00e4rnans f\u00f6rsta minnescentrum. Trumhinnorna i b\u00e5da \u00f6ronen brast. Bicepsen gick av och en stor bit av l\u00e5rmuskeln lossade. Det enorma trycket fr\u00e5n explosionen slet kaparens bil i bitar och splitter tr\u00e4ngde n\u00e4stan genom Makkulas v\u00e4st. Flera sk\u00e4rvor avl\u00e4gsnades fr\u00e5n l\u00e5ret och den st\u00f6rsta var \u00e5tta centimeter l\u00e5ng. Tulikoura slungades \u00f6ver bilen och ned p\u00e5 gatan av tryckv\u00e5gen. Han tr\u00e4ffades av splitter, vadmuskeln p\u00e5 h\u00f6gre ben slets loss och en del av vadbenet. Korrigerande ingrepp gjordes, men den enda utv\u00e4gen var att amputera benet femton centimeter under kn\u00e4et.\u00a0 Makkula genomgick flera tiotals operationer, Tulikoura ungef\u00e4r 15.<\/p>\n

H\u00e4ndelserna ledde till en omfattande och l\u00e5ngvarig utredning: vad hade egentligen h\u00e4nt och varf\u00f6r, vem hade fattat besluten och med vilken beh\u00f6righet. Den tekniska unders\u00f6kningen visade att kaparen sj\u00e4lv hade beslutat att spr\u00e4nga bilen och att skotten inte hade tr\u00e4ffat honom. I medierna diskuterades Karhu-gruppen i en mycket kritisk ton och \u00e4ven polisens ledningsf\u00f6rh\u00e5llanden och ansvarsf\u00f6rdelning diskuterades. Den centrala fr\u00e5gan var vem som ledde situationen som blev r\u00f6rlig. Fanns ledningen i B\u00f6le eller S:t Michel? \u00c4ven uttalandet fr\u00e5n en f\u00f6re detta polis om en ”uppbl\u00e5st och sj\u00e4lvs\u00e4ker specialgrupp full av m\u00f6rdare” hamnade i kv\u00e4llstidningarnas rubriker. I medierna diskuterades ocks\u00e5 om gruppen hade handlat som grupp eller som enskilda polism\u00e4n.<\/p>\n

Enligt justitiekanslerns utredning skulle poliserna inte \u00e5talas trots att situationen omfattade felaktiga f\u00f6rfaringss\u00e4tt och felbed\u00f6mningar. Dessutom gjordes en till\u00e4ggsutredning som visade att utredningen av fallet inte var f\u00f6rknippad med hemlighetsmakeri eller osakligt f\u00f6rfarande.<\/p>\n

De anh\u00f6riga till den unga mannen som dog i explosionen v\u00e4ckte \u00e4nd\u00e5 \u00e5tal mot kommissarie Pauli Matilainen som ledde Karhu-gruppen, \u00f6verkonstapel Tulikoura och tv\u00e5 andra poliser. Enligt de anh\u00f6rigas advokat var det uppenbart att gruppens kommissarie var den som hade r\u00e4tt att ge order. N\u00f6dv\u00e4rnssituationen orsakade polisen sj\u00e4lv genom att inte l\u00e5ta bilen k\u00f6ra i v\u00e4g. Dessutom hade polisen i S:t Michel redan tidigare handlat fel och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt orsakat fara f\u00f6r utomst\u00e5ende. R\u00e4ttsprocessen i \u00e4rendet p\u00e5gick i sju \u00e5r och framskred till h\u00f6gsta domstolen, d\u00e4r kommissarie Matilainen 1993 d\u00f6mdes till dagsb\u00f6ter f\u00f6r d\u00f6dsv\u00e5llande och tj\u00e4nstefel som beg\u00e5tts p\u00e5 grund av ovarsamhet. Tulikoura och de \u00f6vriga poliserna som \u00e5talats konstaterades vara oskyldiga och domstolen ans\u00e5g att de hade handlat i n\u00f6dv\u00e4rn. Karhu-gruppen ans\u00e5g att kommissariens dom var mycket or\u00e4ttvis. Tulikouras kommentar: ”Syftet med r\u00e4tteg\u00e5ngen var inte att n\u00e5 r\u00e4ttvisa utan endast att f\u00e5 fram en skyldig.”<\/p>\n

Makkula och Tulikoura fick inte heller n\u00e5gon ordentlig efterv\u00e5rd. De var tvungna att k\u00e4mpa i \u00e5ratal med statskontoret f\u00f6r att f\u00e5 ers\u00e4ttningar. Karhu-gruppen hade sv\u00e5rt att acceptera detta.<\/p>\n

Kari Tulikoura och Jussi Makkula fr\u00e5n beredskapsenheten Karhu ber\u00e4ttar om sin sista dag i tj\u00e4nst i augusti 1986.<\/a>
\nViimeinen ty\u00f6p\u00e4iv\u00e4 | Satunnaiset sankarit | Yle Arenan<\/p>\n

Masskjutningen i Hyvinge 2012<\/h2>\n

\u201dUnder den h\u00e4r perioden p\u00e5 \u00f6ver tv\u00e5 \u00e5r har jag aldrig varit r\u00e4dd f\u00f6r att d\u00f6 och det \u00e4r jag inte \u00e4nnu heller.\u00a0 Alla tycks fr\u00e5ga det d\u00e5 och d\u00e5, och en del vill veta hur mitt psyke klarar av allt det h\u00e4r. Svaret \u00e4r att det vet jag f\u00f6r fan INTE sj\u00e4lv heller! Jag vill rikta mitt st\u00f6rsta tack till alla mina n\u00e4rst\u00e5ende, t.ex. min mamma som har suttit bredvid mig varje dag och varit den klippa jag har f\u00e5tt luta mig mot och l\u00e5ta t\u00e5rarna fl\u00f6da.\u00a0 Och de v\u00e4nner som har varit mitt st\u00f6d vecka ut och vecka in s\u00e5v\u00e4l i m\u00f6rka som i ljusa stunder. De har verkligen orkat st\u00f6tta mig dag efter dag, vecka efter vecka och m\u00e5nad efter m\u00e5nad.\u00a0 Jag \u00e4r oerh\u00f6rt tacksam till mina arbetskamrater f\u00f6r allt det st\u00f6d jag f\u00e5tt och f\u00f6r att de f\u00e5tt mig att k\u00e4nna att jag inte \u00e4r bortgl\u00f6md. Och naturligtvis vill jag tacka alla som varit andligen n\u00e4rvarande oberoende av om de k\u00e4nner mig eller inte. Under sommaren kom det en otrolig m\u00e4ngd kort till min arbetsplats. Korten hade skickats till namnet ”bulletproof”. Det gav mig enormt med kraft och ork att k\u00e4mpa vidare.\u201d <\/em>21.12.2014\u00a0 Bulletproof<\/a><\/p>\n

P\u00e5 morgonnatten den 26 maj 2012 \u00f6ppnade en 18-\u00e5rig man i Hyvinge centrum eld fr\u00e5n taket p\u00e5 en aff\u00e4rsbyggnad. Han d\u00f6dade tv\u00e5 personer och skadade sju. De d\u00f6dade var en kvinna och en man, b\u00e5da 18 \u00e5r. Hyvinge tingsr\u00e4tt d\u00f6mde g\u00e4rningsmannen till livstids f\u00e4ngelse f\u00f6r tv\u00e5 mord, sju f\u00f6rs\u00f6k till mord och v\u00e5llande av fara samt \u00e5lade honom att betala \u00f6ver 400 000 euro i skadest\u00e5nd och r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader till m\u00e5ls\u00e4gandena.<\/p>\n

Yngre konstapel Heidi Foxell, som gjorde sin praktik, skadades allvarligt n\u00e4r skottet fr\u00e5n en \u00e4lgstudsare tr\u00e4ffade henne i magen och orsakade allvarliga skador p\u00e5 tarmen. N\u00e4r hon f\u00f6rdes till jourpolikliniken kunde hon \u00e4nnu tala, men n\u00e4r hon flyttades till operationssalen var hennes tillst\u00e5nd kritiskt p\u00e5 grund av att hon bl\u00f6dde kraftigt. Hon opererades av kirurgen Ari Lepp\u00e4niemi som ber\u00e4ttade att kulan g\u00e5tt in i \u00f6vre delen av buken h\u00f6gerifr\u00e5n. Kulan skadade bukaortan, rev s\u00f6nder tolvfingertarmen och orsakade flera h\u00e5l p\u00e5 andra delar av tunntarmen. Det uppstod en grav bristning p\u00e5 levern. Nedre h\u00e5lvenen och h\u00f6gra h\u00f6ftvenen brast och b\u00f6rjan av tjocktarmen f\u00f6rst\u00f6rdes helt. Kulan stannade till sist i h\u00f6gra h\u00f6ftbenet. Efter att Foxell skadades har hon opererats \u00f6ver 50 g\u00e5nger och ett minst lika stort antal andra ingrepp som kr\u00e4ver anestesi har utf\u00f6rts. Enligt Lepp\u00e4niemi \u00e4r det fr\u00e5ga om v\u00e4rldsrekord.<\/p>\n

Foxell skrev f\u00f6rst anonymt om sin \u00e5terh\u00e4mtning i bloggen Bulletproof. Hon ber\u00e4ttade om det stora antalet operationer, om felbehandlingarna och om sina \u00f6ver tusen n\u00e4tter p\u00e5 sjukhuset. Foxell blev allm\u00e4nt k\u00e4nd n\u00e4r poliskollegan Tuomas Pelkonen i augusti 2015 sprang en hundra kilometers ultral\u00f6pning f\u00f6r att st\u00f6dja henne.<\/p>\n

Skadorna avbr\u00f6t hennes polisstudier, men i maj 2023 utexaminerades hon som polis. Att bli skjuten innebar att Foxell skadades f\u00f6r resten av livet. Hon har bes\u00f6kt olika evenemang och ber\u00e4ttat om farorna med polisarbetet och verkningarna av blint v\u00e5ld utifr\u00e5n sina egna erfarenheter.<\/p>\n

Intervju med Heidi Foxell.<\/a>
\nYlen Aamu-tv: Haavoittuneen poliisin toipumistarina | Ylen aamun klipit 2018-2019 | Yle Arenan<\/p>\n\t\t<\/p>\n\t<\/div>\n\n<\/div>\n\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3091,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-3219","page","type-page","status-publish"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3219","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3219"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3219\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4280,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3219\/revisions\/4280"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3091"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3219"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}