{"id":3207,"date":"2025-10-16T10:26:09","date_gmt":"2025-10-16T10:26:09","guid":{"rendered":"https:\/\/inmemoriam.iwn.co\/nayttelyt\/valmiina-kohtaamaan-vaarat\/poliisisurmat-eri-aikoina\/"},"modified":"2025-11-26T07:28:02","modified_gmt":"2025-11-26T07:28:02","slug":"poliser-dodade-i-tjanst-i-finland-under-olika-tider","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/utstallningar\/beredd-att-mota-farorna\/poliser-dodade-i-tjanst-i-finland-under-olika-tider\/","title":{"rendered":"Poliser d\u00f6dade i tj\u00e4nst i Finland under olika tider"},"content":{"rendered":"\n
\n\t
\n\n\t\t\n\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\"Svartvitt\n\t\t\t\t\t\t

Detektiv Karl J\u00e4spi miste livet n\u00e4r han skulle gripa misst\u00e4nkta kommunister i Bj\u00f6rneborg. Anh\u00f6riga vid J\u00e4spis grav 12.5.1930.<\/p>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t\"Gev\u00e4r\n\t\t\t\t\t\t

H\u00e4lften av de poliser som d\u00f6tt i tj\u00e4nst har blivit skjutna. Detta jaktgev\u00e4r av m\u00e4rket Sako (7×33 kaliber) anv\u00e4ndes vid skjutningen i Pihtipudas.<\/p>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t\"F\u00e4rgbild\n\t\t\t\t\t\t

Trafiken har utgjort en orsak till att poliser d\u00f6tt i tj\u00e4nst. De har blivit \u00f6verk\u00f6rda, krockat med andra fordon eller r\u00e5kat ut f\u00f6r andra typer av trafikolyckor. Poliser kan bli skadade bland annat d\u00e5 ett fordon f\u00f6rs\u00f6ker preja deras polisbil av v\u00e4gen.<\/p>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\n\t\t\t\n\t\t\t

<\/div>\n\t\t\t
<\/div>\n\t\t<\/div>\n\n\t\t\n\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\"Svartvitt\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\"Gev\u00e4r\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\"F\u00e4rgbild\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\n\t<\/div>\n\n\t
\n\t\t\n\t\t

\n\t\t\t

De tre f\u00f6rsta \u00e5rtiondena under Finlands sj\u00e4lvst\u00e4ndiga period har varit den farligaste tiden f\u00f6r poliserna.\u00a0 N\u00e4stan 73 procent av alla d\u00f6dsfall bland poliser intr\u00e4ffade mellan 1918 och 1949.\u00a0 2000-talet verkar d\u00e4remot vara den s\u00e4kraste perioden, vilket visar att polisen har satsat betydligt p\u00e5 utbildning och arbetss\u00e4kerhet.\u00a0 En polis i tj\u00e4nsteut\u00f6vning dog senast i Vichtis 2016.<\/p>\n

Anm\u00e4rkningar om termer och material<\/h3>\n

N\u00e4r vi talar om poliser som d\u00f6tt i tj\u00e4nst avser vi poliser som d\u00f6tt under tj\u00e4nsteut\u00f6vning eller ett d\u00f6dsfall som har ett v\u00e4sentligt samband med polisens tj\u00e4nsteuppdrag. Ett s\u00e5dant d\u00f6dsfall intr\u00e4ffar ofta i en v\u00e5ldsam eller livsfarlig situation och \u00e4r alltid en exceptionell tragedi f\u00f6r b\u00e5de polisen och hela samh\u00e4llet.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Diagram: Poliser som d\u00f6tt i tj\u00e4nst per \u00e5rtionde\u00a0 <\/strong><\/p>\n

Det tillg\u00e4ngliga materialet ger ingen helhetsbild av antalet poliser som dog under inb\u00f6rdeskriget och andra v\u00e4rldskriget.\u00a0 Separata artiklar om dessa tidsperioder publiceras senare f\u00f6r webbutst\u00e4llningen.<\/p>\n

Under inb\u00f6rdeskriget verkar antalet poliser som d\u00f6tt i tj\u00e4nst ha varit litet. Under inb\u00f6rdeskriget som p\u00e5gick i tre och en halv m\u00e5nad f\u00f6rekom b\u00e5de r\u00f6d och vit terror. Enligt Riksarkivets databas Krigsd\u00f6da i Finland 1914\u20131922 dog under inb\u00f6rdeskriget 72 personer som hade en titel som h\u00e4nf\u00f6rde sig till polisyrket. 68 procent av dem h\u00f6rde till de vita, 25 procent till de r\u00f6da och resten, 7 procent, var ok\u00e4nda.<\/p>\n

Man kan ocks\u00e5 fundera p\u00e5 om en polis som avr\u00e4ttats under inb\u00f6rdeskriget ska r\u00e4knas som ett fall d\u00e4r en polis d\u00f6dats eller ett fall d\u00e4r en person har d\u00f6dats i krig. En opartisk polis kunde bli utsatt f\u00f6r den andra partens terror enbart p\u00e5 grund av sitt tj\u00e4nsteuppdrag. Alla tj\u00e4nstem\u00e4n som d\u00f6tt som r\u00f6da eller vita valde inte sj\u00e4lva sitt l\u00e4ger, utan omgivningen placerade dem i ettdera l\u00e4gret. Den tyngsta uppgiften hade s\u00e4kert de som str\u00e4vade efter att uppr\u00e4tth\u00e5lla laglig ordning och s\u00e4kerhet utan att beakta skiljelinjerna i samh\u00e4llet.<\/p>\n

I verket In Memoriam 1917\u20132007 n\u00e4mns sex fall d\u00e4r poliser d\u00f6dats under inb\u00f6rdeskriget: tv\u00e5 poliser och en vaktm\u00e4stare vid polisinr\u00e4ttningen d\u00f6dades av de r\u00f6da, tv\u00e5 poliser dog i de r\u00f6das bakh\u00e5ll och en polis stupade i strid p\u00e5 de vitas sida.\u00a0 Den sistn\u00e4mnda tj\u00e4nstgjorde inte l\u00e4ngre som polis vid sin d\u00f6d. Det f\u00f6rsta egentliga fallet d\u00e4r en polis d\u00f6dats under fredstid intr\u00e4ffade i oktober 1918, d\u00e5 konstapel Yrj\u00f6 Huhtam\u00e4ki<\/strong> sk\u00f6ts n\u00e4r han skulle reda ut en h\u00f6st\u00f6ld i Ilmajoki.<\/p>\n

\u00c5r 1919 var situationen i samh\u00e4llet kaotisk, nya oroligheter fruktades och f\u00f6rbudslagen tr\u00e4dde i kraft. Trots det dog veterligen ingen polis i tj\u00e4nst under detta \u00e5r.\u00a0 Denna information \u00e4r inte helt s\u00e4ker. De tidigaste regelbundna uppgifterna om poliser som d\u00f6tt i tj\u00e4nst har hittats i facktidningar som publicerats f\u00f6rst senare. Suomen Poliisilehti b\u00f6rjade utkomma 1921 och Poliisimies f\u00f6rst 1929. Av denna orsak m\u00e5ste man f\u00f6r 1919 st\u00f6dja sig p\u00e5 annat tidningsmaterial.<\/p>\n

Uppgifterna om de \u00e4ldsta d\u00f6dsfallen \u00e4r \u00f6verlag utspridda. En del hittas i arkiv som h\u00f6r till polisens sl\u00e4kt, en del kan vara en s\u00e4gen. Tyv\u00e4rr kan en del av fallen ocks\u00e5 ha fallit i gl\u00f6mska med tiden.\u00a0 Det finns inga garantier f\u00f6r att det senare heller skulle ha skrivits nekrologer i facktidningar om alla poliser som d\u00f6dats i tj\u00e4nst.\u00a0\u00a0 Uppgifter som f\u00e5s av sl\u00e4ktforskare och historieintresserade \u00e4r mycket v\u00e4rdefulla. Det \u00e4r l\u00e4ttare att unders\u00f6ka h\u00e4ndelserna n\u00e4r man har ett namn att utg\u00e5 ifr\u00e5n.<\/p>\n

Orsaker och motiv till att poliser d\u00f6tt i tj\u00e4nst<\/h3>\n

N\u00e4r f\u00f6rbudslagen var i kraft f\u00f6rekom en exceptionell v\u00e5g av v\u00e5ldsbrottslighet i Finland som Mikko Porvali beskriver i Den farliga f\u00f6rbudslagstiden i webbutst\u00e4llningen.\u00a0 Vid \u00f6verg\u00e5ngen mellan 1920- och 1930-talet kastade den exceptionellt h\u00f6ga d\u00f6dligheten som h\u00e4nf\u00f6rde sig till brott mot liv sin skugga \u00f6ver Finland. Talen \u00f6kade \u00e5rligen till n\u00e4stan hundra offer per 100 000 inv\u00e5nare. \u00c4ven polisk\u00e5ren fick k\u00e4nna av detta. I den typiska situationen miste en polis livet n\u00e4r han ingrep i slagsm\u00e5l mellan berusade personer eller lugnade ner en person som st\u00f6rt allm\u00e4n ordning. En del av razziorna riktade mot alkoholsmugglare slutade dessutom bedr\u00f6vligt f\u00f6r poliserna.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten var polisutbildningen kort, endast n\u00e5gra veckor, och tyngdpunkten i utbildningen l\u00e5g p\u00e5 fysiska \u00f6vningar. Under skjut\u00f6vningarna fick poliserna l\u00e4ra sig de mest n\u00f6dv\u00e4ndiga grunderna. M\u00e5nga konstaplar arbetade p\u00e5 polisstationerna f\u00f6rst under handledning av en mer erfaren kollega och f\u00f6rst d\u00e4refter fick de den egentliga utbildningen. Det fanns uppenbarligen ingen fast praxis f\u00f6r hur skjutskickligheten uppr\u00e4tth\u00f6lls i det praktiska arbetet. Det berodde helt p\u00e5 konstapelns eget intresse och kraven i arbetsuppgifterna. N\u00e5gra av de tidigaste d\u00f6dsfallen skulle kanske ha kunnat f\u00f6rhindras om polisen hade f\u00e5tt grundligare utbildning och v\u00e4gledning i hur situationer bed\u00f6ms p\u00e5 f\u00f6rhand och hur eventuella hotbilder uppt\u00e4cks.<\/p>\n

I d\u00f6dsfallen bland poliser under 1920\u20131940-talen var of\u00f6rutsebarhet ett \u00e5terkommande fenomen: ett eggvapen eller skjutvapen togs fram snabbt till exempel i en transportsituation. Man kan fr\u00e5ga sig hurdana instruktioner poliserna i b\u00f6rjan av v\u00e5r sj\u00e4lvst\u00e4ndighet fick i introduktionen eller undervisningen om att utf\u00f6ra en kroppsvisitation och hitta farliga f\u00f6rem\u00e5l.\u00a0 G\u00e4rningsm\u00e4nnen var ofta lokala personer, brotten begicks i hemknutarna, dvs. med all sannolikhet k\u00e4nde poliserna fr\u00e5n f\u00f6rut personen de skulle gripa eller h\u00e4mta till f\u00f6rh\u00f6r.\u00a0 Det kan h\u00e4nda att poliserna inte alltid var s\u00e5 uppm\u00e4rksamma som de borde ha varit n\u00e4r de h\u00e4mtade en \u201dgammal bekant\u201d.\u00a0\u00a0 Det finns flera exempel p\u00e5 situationer d\u00e4r polisen har stigit in i en bostad och skjutits redan i d\u00f6rren eller s\u00e5 har personen f\u00f6rst samtalat lugnt med polisen men till sist beslutat sig f\u00f6r att d\u00f6da polisen.<\/p>\n

Det \u00e4r klart att n\u00e5gra veckors utbildning inte var annat \u00e4n ett smakprov p\u00e5 yrket, och poliserna l\u00e4rde sig mer i sj\u00e4lva arbetet. \u00c5r 2025 avl\u00e4ggs yrkesh\u00f6gskoleexamen p\u00e5 tre \u00e5r, men de nyutexaminerade konstaplarna \u00e4r inte poliser som ”vet allt och kan allt” \u00e4ven om de har en mer omfattande utbildning \u00e4n tidigare polisgenerationer. F\u00f6ruts\u00e4ttningarna \u00e4r s\u00e4kert b\u00e4ttre, det kan inte f\u00f6rnekas.<\/p>\n

Bland poliserna som d\u00f6dats finns b\u00e5de s\u00e5dana som nyss b\u00f6rjat sin karri\u00e4r och s\u00e5dana som snart skulle g\u00e5 i pension. Det kan allts\u00e5 inte bekr\u00e4ftas att en ung och mer oerfaren polis l\u00e4ttare skulle ha blivit offer. En polistaktik som betonar styrka och tuffa tag har ocks\u00e5 inverkat.<\/p>\n

Under de \u201dfarliga \u00e5ren\u201d betr\u00e4ffande poliser som d\u00f6dats var det vanligt att en polis arbetade ensam, h\u00e4mtade personer i deras hem och sedan d\u00f6dades av dessa.\u00a0 \u00c5tminstone p\u00e5 sm\u00e5 orter k\u00e4nde konstapeln n\u00e4stan alla hus och inv\u00e5nare i trakten. \u00c4ven lokalbefolkningen k\u00e4nde konstapeln och visste var han bodde. Detta innebar risker, vilket ledde till en stor tragedi 1931 i Lamminkyl\u00e4 i norra Birkaland, d\u00e4r frun till en polis d\u00f6dades n\u00e4r berusade m\u00e4n tr\u00e4ngde sig in i deras hem. N\u00e4r \u00f6verkonstapel Anton Lundqvist<\/strong> senare kom f\u00f6r att gripa m\u00e4nnen sk\u00f6ts han ocks\u00e5 ihj\u00e4l.<\/p>\n

Arvet fr\u00e5n inb\u00f6rdeskriget pr\u00e4glade inst\u00e4llningen till polisen. Parten som f\u00f6rlorat kriget sympatiserade vanligen inte med poliserna som rekryterades fr\u00e5n den sida som vunnit kriget, och \u00e4ven detta kunde vara ett motiv till g\u00e4rningarna. Ibland g\u00e5r det ocks\u00e5 att sk\u00f6nja ett politiskt motiv bakom mordet. \u00c5r 1930 skulle \u00e4ldre konstapel Ivar Kokkonen<\/strong> i Heinola arrestera en person som var k\u00e4nd som kommunist. Personen sk\u00f6t ihj\u00e4l Kokkonen utanf\u00f6r sitt hus och flydde sedan till Sovjetunionen.<\/p>\n

Poliser har ocks\u00e5 d\u00f6dats av soldater. En j\u00e4garl\u00f6jtnant sk\u00f6t \u00f6verkonstapel Juho J\u00e4rvi<\/strong> p\u00e5 polisinr\u00e4ttningen i Vasa 1921. Soldaten var kraftigt berusad och hade ber\u00e4ttat att han trott sig strida mot bolsjevikerna. Han r\u00e4knades som otillr\u00e4knelig och d\u00f6mdes inte till straff.\u00a0 I n\u00e4rheten av Bj\u00f6rneborgs kasern d\u00f6dades 1930 detektiven Karl J\u00e4spi <\/strong>som \u00f6vervakade omr\u00e5det tillsammans med sin kollega. De misst\u00e4nkte att kommunister r\u00f6rde sig i omr\u00e5det med olagliga avsikter. I n\u00e4rheten av kasernen m\u00f6tte de tv\u00e5 civilkl\u00e4dda m\u00e4n som de b\u00f6rjade tala med. Situationen ledde till ett handgem\u00e4ng, den ena mannen avlossade ett skott i misstag och kulan tr\u00e4ffade J\u00e4spi.\u00a0 M\u00e4nnen visade sig vara underofficerare fr\u00e5n Bj\u00f6rneborgs regemente och de r\u00f6rde sig i omr\u00e5det av samma orsak som poliserna. De d\u00f6mdes inte.<\/p>\n

Det har uppskattats att cirka 170 polism\u00e4n d\u00f6dades under krigs\u00e5ren 1939\u20131944 i Finland. Av dessa d\u00f6dades ungef\u00e4r femtio i polistj\u00e4nst p\u00e5 hemmafronten och cirka 120 stupade i f\u00f6rsvarsmaktens tj\u00e4nst. Poliser dog f\u00f6rutom i normala polisuppdrag \u00e4ven i befolkningsskyddsarbete under bombningar av bostadscentrum och i samband med att de grep desanter och skogsgardister. De blev ocks\u00e5 skjutna av krigsf\u00e5ngar.\u00a0 Enbart i februari 1940 dog sammanlagt tio poliser i bombningar.<\/p>\n

De farligaste enskilda \u00e5ren kan anses vara 1958 och 1969, d\u00e5 fyra poliser dog vartdera \u00e5ret. \u00c5r 1958 g\u00e4llde situationerna olika gripanden eller r\u00e5n. I Pihtipudas d\u00f6dades fyra poliser p\u00e5 en g\u00e5ng 1969 n\u00e4r de \u00e5kte f\u00f6r att lugna ner en man som h\u00e4rjat med ett vapen i sitt hem.<\/p>\n

F\u00e4rre poliser d\u00f6dades p\u00e5 1970- och 1980-talen, medan antalet \u00f6kade p\u00e5 1990-talet. N\u00e4r hela tidsperioden granskas var antalet d\u00f6dade poliser p\u00e5 1990-talet inte exceptionellt, men fallen i Helsingfors 1997 bildar en tydlig topp i statistiken. Att antalet d\u00f6dsfall bland poliser minskade berodde s\u00e4kert p\u00e5 att utbildningen f\u00f6rl\u00e4ngdes och yrkeskunskapen d\u00e4rigenom f\u00f6rb\u00e4ttrades. Polislagen f\u00f6rpliktade ocks\u00e5 polisen att anv\u00e4nda lindrigare maktmedel alltid n\u00e4r detta var m\u00f6jligt. P\u00e5 1990-talet b\u00f6rjade undervisningen i anv\u00e4ndning av maktmedel och taktik ge resultat och p\u00e5 2000-talet har det varit s\u00e4llsynt att poliser d\u00f6tt i tj\u00e4nst.\u00a0 Urbaniseringen av samh\u00e4llet minskade behovet av skjutvapen, men \u00e5 andra sidan \u00e4r antalet jakt- och vapenintresserade stort i Finland. Enligt inrikesministeriets uppgifter finns det cirka 460 000 innehavare av vapentillst\u00e5nd i Finland och n\u00e5got under 1,5 miljoner lovliga vapen. Vapenlagarna har sk\u00e4rpts betydligt p\u00e5 2000-talet.<\/p>\n

En t\u00e4mligen ovanlig men \u00e4nd\u00e5 klart urskiljbar orsak till d\u00f6dsfallen bland poliser \u00e4r trafiken: \u00f6verk\u00f6rningar, kollisioner och trafikolyckor. Konstapel Lauri Santala<\/strong> blev \u00f6verk\u00f6rd av en bil i Tammerfors 1926 n\u00e4r f\u00f6raren v\u00e4jde f\u00f6r en annan bil p\u00e5 H\u00e4meenkatu. Gatubelysningen var sl\u00e4ckt vid tidpunkten f\u00f6r h\u00e4ndelsen. Under n\u00e5got pinsamma f\u00f6rh\u00e5llanden hade det redan tidigare intr\u00e4ffat en olycka som kr\u00e4vt livet av en polis. Poliserna i Malms l\u00e4nsmansdistrikt hade beslagtagit en bil som anv\u00e4nts av alkoholsmugglare och bilen var tagen i f\u00f6rvar p\u00e5 polisstationens g\u00e5rd. Konstapeln som hade jour beslutade att k\u00f6ra bilen \u00e4ven om det var str\u00e4ngt f\u00f6rbjudet. Dessutom l\u00e4t han tre andra personer \u00e5ka med i bilen. Den ovana f\u00f6raren f\u00f6rlorade kontrollen \u00f6ver bilen och k\u00f6rde in i en husv\u00e4gg. Konstapeln dog av sina skador p\u00e5 sjukhuset.<\/p>\n

En ofta \u00e5terkommande trend betr\u00e4ffande fallen d\u00e4r en polis d\u00f6dats i trafiken har varit att den som k\u00f6rt \u00f6ver en polis inte lytt polisens order att stanna och har k\u00f6rt p\u00e5 polisen. En polis som st\u00e5r p\u00e5 v\u00e4gen f\u00f6r att stoppa ett fordon kan inte g\u00f6ra mycket n\u00e4r fordonet kommer k\u00f6rande i h\u00f6g hastighet. Det b\u00f6r ocks\u00e5 noteras att \u00f6verk\u00f6rningar har d\u00f6mts enligt en lindrigare skala i r\u00e4ttsinstanserna, till exempel grovt d\u00f6dsv\u00e5llande och\/eller \u00e4ventyrande av trafiks\u00e4kerheten. Den senaste \u00f6verk\u00f6rningen intr\u00e4ffade 2007 n\u00e4r en rattfyllerist k\u00f6rde p\u00e5 en polis som placerade ut en spikmatta p\u00e5 v\u00e4gen i Kelvi\u00e5.<\/p>\n

Beklagliga fall \u00e4r situationer d\u00e4r en polis har hanterat ett vapen fel under en \u00f6vning och d\u00f6tt i anslutning till detta.\u00a0 Man har tagit l\u00e4rdom av dessa fall och uppdaterat anvisningarna. Numera analyserar polisen situationer d\u00e4r maktmedel anv\u00e4nds och utvecklar sitt arbete utifr\u00e5n resultaten.<\/p>\n

Anatomin i fr\u00e5ga om fall d\u00e4r en polis har d\u00f6tt i tj\u00e4nst \u2013 f\u00e4ltpolis, skjutvapen och gripande<\/h3>\n

Ordningsst\u00f6rningar och problem f\u00f6rekom l\u00e4nge p\u00e5 allm\u00e4nna platser som till exempel n\u00f6jestillst\u00e4llningar, p\u00e5 t\u00e5g eller i parker. Efter kriget skedde en klar f\u00f6r\u00e4ndring. Hotfulla situationer f\u00f6rekom allt oftare i hemmen. V\u00e5ld i n\u00e4ra relationer har ofta varit orsaken till polisbes\u00f6ket.<\/p>\n

St\u00f6rsta delen av de poliser som mist livet \u2013 85 procent \u2013 har h\u00f6rt till bef\u00e4let, oftast uniformskl\u00e4dda f\u00e4ltpoliser. Ungef\u00e4r tio procent har varit Kriminalpolisens, Detektiva centralpolisens eller Statspolisens detektiver. Alla som d\u00f6tt har varit m\u00e4n. Bland dessa har ocks\u00e5 funnits andra anst\u00e4llda inom polisf\u00f6rvaltningen, till exempel vaktm\u00e4stare och v\u00e4ktare. Poliserna har n\u00e4stan utan undantag d\u00f6tt i tj\u00e4nst (i \u00f6ver 90 procent av fallen).<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Diagram: Personalgrupper i fall d\u00e4r poliser har d\u00f6tt i tj\u00e4nst<\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

Det har inte alltid ansetts att poliser som d\u00f6tt p\u00e5 hemmafronten under vinter- och forts\u00e4ttningskriget har d\u00f6tt i tj\u00e4nst. En del av dem har betraktats som krigsf\u00f6rluster och en del \u00e5terfinns p\u00e5 s.k. pro patria-tavlor.\u00a0 I denna webbutst\u00e4llning anses att de poliser som arbetat p\u00e5 hemmafronten under vinter- och forts\u00e4ttningskriget och som klart har arbetat i ett skift, haft vakten eller utf\u00f6rt ett tj\u00e4nsteuppdrag har varit i tj\u00e4nst. Avr\u00e4ttningar och skjutningar av poliser under inb\u00f6rdeskriget har r\u00e4knats som krigshandlingar.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Diagram: Uppgifter om omst\u00e4ndigheterna i fall d\u00e4r poliser har d\u00f6tt i tj\u00e4nst<\/strong><\/p>\n

Polisen m\u00e5ste ingripa i situationer p\u00e5 sin fritid om det \u00e4r fr\u00e5ga om f\u00f6rhindrande eller unders\u00f6kning av ett allvarligt brott, ett hot mot allm\u00e4n ordning eller n\u00e5gon annan s\u00e4rskild, motsvarande orsak. \u00c5r 1940 var konstapel Eero Immonen<\/strong> i Villmanstrand ute p\u00e5 promenad med sin familj. De st\u00f6tte p\u00e5 berusade m\u00e4n som betedde sig st\u00f6rande och Immonen uppmanade dem att l\u00e4mna platsen. En av m\u00e4nnen sk\u00f6t ihj\u00e4l Immonen.\u00a0 \u00c5r 1983 sk\u00f6ts \u00f6verkonstapel Vilho Mustakangas<\/strong> i samband med ett bankr\u00e5n i Torne\u00e5.\u00a0 \u00c5r 1994 r\u00e5kade kunder som skulle l\u00e4mna en restaurang i Tr\u00e4sk\u00e4nda i gr\u00e4l med varandra. Restaurangens vaktm\u00e4stare hade flyttat en av personerna ut i tamburen och konstapel Petri Henriksson<\/strong> gick f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att gr\u00e4let inte forts\u00e4tter. Mannen knuffade omkull Henriksson som slog huvudet i golvet. Henriksson avled senare av sina skador p\u00e5 sjukhuset. \u00c5r 2008 intr\u00e4ffade en olycka med d\u00f6dlig utg\u00e5ng i Vichtis n\u00e4r \u00f6verkonstapel Paavo Ruotsalainen,<\/strong> som hade en ledig dag, hj\u00e4lpte skadade p\u00e5 en trafikolycksplats. Polismannen miste livet n\u00e4r ett fordon som kom fr\u00e5n Helsingforsh\u00e5llet k\u00f6rde p\u00e5 honom.<\/p>\n

Orsaken till ett d\u00f6dsfall har klassificerats fr\u00e5n fall till fall n\u00e4r det har funnits tillr\u00e4ckligt med uppgifter om d\u00f6dsfallet. Till kategorin krigshandlingar h\u00f6r bland annat personer som d\u00f6tt i bombningar, befolkningsskyddsuppdrag och under inb\u00f6rdeskriget. Konstapel Paul Holme<\/strong> vid polisinr\u00e4ttningen i Helsingfors dog 1942 n\u00e4r tv\u00e5 sovjetiska krigsf\u00e5ngar misshandlade honom under sin flykt fr\u00e5n Hang\u00f6. I detta sammanhang har v\u00e5ld angetts som orsak till polisens d\u00f6d.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Diagram: Orsaker till d\u00f6dsfallen n\u00e4r poliser har d\u00f6tt i tj\u00e4nst under sj\u00e4lvst\u00e4ndighetstiden<\/strong><\/p>\n

G\u00e4rningss\u00e4tten n\u00e4r poliser d\u00f6dats i tj\u00e4nst<\/h3>\n

Webbutst\u00e4llningens databas omfattar 164 fall d\u00e4r en polis har d\u00f6tt i tj\u00e4nst. 72,5 procent \u00e4r fall d\u00e4r polisen har d\u00f6tt till f\u00f6ljd av v\u00e5ld. Detta motsvarar 119 poliser. 56 procent av poliserna har d\u00f6dats med skjutvapen. Det har hittills varit det vanligaste g\u00e4rningss\u00e4ttet. Det n\u00e4stst\u00f6rsta antalet poliser har d\u00f6dats med eggvapen, cirka 14 procent.<\/p>\n

S\u00e4rskilt i b\u00f6rjan av sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten var det relativt enkelt att skaffa handeldvapen och det fanns m\u00e5nga olika typer av vapen i hush\u00e5llen. Eggvapen fick b\u00e4ras offentligt i b\u00e4lte \u00e4nnu p\u00e5 1940-talet. En kniv \u00e4r liten och l\u00e4ttillg\u00e4nglig och d\u00e4rf\u00f6r fortfarande ett ganska vanligt redskap hos polisens kunder. J\u00e4mf\u00f6rt med skjutvapen har kniven en obetydlig r\u00e4ckvidd, vilket torde f\u00f6rklara den tydliga skillnaden i redskapen.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Diagram: G\u00e4rningss\u00e4tten i fall som ledde till att en polis dog<\/strong><\/p>\n

Medborgarnas stora antal skjutvapen och f\u00f6ljderna av vapnen \u00e4r troligen orsaken till att hantering av skjutvapen, skytte och f\u00f6rtrogenhet med skjutvapenlagstiftningen har betonats i polisutbildningen. Det b\u00f6r dock observeras att utbildningen fram till 1990-talet var teoretisk och polisernas kunnighet i hanteringen av skjutvapen f\u00f6ljdes inte upp regelbundet.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/strong><\/p>\n

Diagram: G\u00e4rningss\u00e4tten i fall som ledde till att en polis dog per \u00e5rtionde <\/strong><\/p>\n

\u00c4ven om 1940-talet var det dystraste \u00e5rtiondet i fr\u00e5ga om antalet poliser som d\u00f6tt i tj\u00e4nst, var den relativa andelen v\u00e5ldsamma d\u00f6dsfall s\u00e4rskilt h\u00f6g p\u00e5 1920-, 1930- och 1950-talen. \u00c4ven p\u00e5 1940-talet dog 61 procent av poliserna till f\u00f6ljd av v\u00e5ld. P\u00e5 1930-talet dog hela 90 procent av de d\u00f6dade poliserna av v\u00e5ldshandlingar och \u00e4ven p\u00e5 1920-talet var v\u00e5ld orsaken i 85 procent av fallen d\u00e4r en polis dog i tj\u00e4nst. P\u00e5 1950-talet var v\u00e5ld orsaken i alla fall d\u00e4r en polis dog i tj\u00e4nst.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Diagram: Poliser som d\u00f6dats genom v\u00e5ld per \u00e5rtionde<\/strong><\/p>\n

Misshandelssituationer med d\u00f6dlig utg\u00e5ng har varit relativt s\u00e4llsynta inom polisen och de har varit f\u00f6rknippade med olika flyktsituationer, d\u00e5 d\u00f6dande slag med olika typer av tillhyggen har riktats mot en v\u00e4ktare eller polisen. \u00c5r 1920 flydde personer som misst\u00e4nktes vara kommunister ur sin cell i Detektiva centralpolisens lokaler i Viborg med hj\u00e4lp av en j\u00e4rns\u00e5g som smugglats in till dem.\u00a0 M\u00e4nnen s\u00e5gade upp en \u00f6ppning \u00e5t sig i nedre delen av celld\u00f6rren. Vid fyratiden p\u00e5 morgonnatten flydde duon ur sin cell och misshandlade v\u00e4ktaren Aleksanteri P\u00f6nkk\u00e4<\/strong> med ett vedtr\u00e4. P\u00e5 morgonen hittade st\u00e4derskan den medvetsl\u00f6sa v\u00e4ktaren som f\u00f6rdes till sjukhuset d\u00e4r han senare dog.<\/p>\n

De farligaste uppdragen<\/h3>\n

De farligaste uppdragen f\u00f6r poliserna har varit gripande av en person eller f\u00f6rhindrande av flykt, st\u00f6rningar p\u00e5 allm\u00e4n plats och hemutryckningar. Med uppdrag som g\u00e4ller skydd av egendom avses till exempel r\u00e5n av en bank eller aff\u00e4rslokal d\u00e4r polisen ofta har \u00f6verraskat g\u00e4rningsm\u00e4nnen. Riskerna vid hemutryckningar \u00f6kar n\u00e4r en patrull \u00e5ker till en plats som i princip \u00e4r ok\u00e4nd f\u00f6r dem och d\u00e4r det finns m\u00e5nga slags redskap som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att d\u00f6da n\u00e5gon med.\u00a0 Polisens uppdrag som g\u00e4llde befolkningsskydd och flyglarm under krigstiden utg\u00f6r klassen \u201d\u00f6vriga\u201d och visar tydligt att krigstiden var tung f\u00f6r polisen p\u00e5 hemmafronten.<\/p>\n

St\u00f6rsta delen av detektiverna som dog tj\u00e4nstgjorde antingen vid Detektiva centralpolisen eller vid Statspolisen och d\u00f6dsfallen intr\u00e4ffade under 1920\u20131940-talet. Detektiven Frans Valmunen<\/strong> vid Helsingfors kriminalpolis dog 1954.\u00a0 Detektiverna Valmunen och Jaakko Pelttari \u00e5kte f\u00f6r att h\u00e4mta en man som hade upptr\u00e4tt st\u00f6rande.\u00a0 N\u00e4r poliserna kom till bostaden fr\u00e5gade de hans fru var mannen var. Pl\u00f6tsligt d\u00f6k mannen upp och sk\u00f6t omedelbart mot detektiverna. Pelttari lyckades ta sig ut ur bostaden och \u00f6ppnade eld mot bostaden fr\u00e5n trappuppg\u00e5ngen. Lite senare kunde Valmunen l\u00e4mna bostaden. Efter att polisen hade omringat bostaden f\u00f6rs\u00f6kte mannen fly ur bostaden som l\u00e5g p\u00e5 tredje v\u00e5ningen genom att kl\u00e4ttra ned l\u00e4ngs kl\u00e4ngv\u00e4xterna p\u00e5 ytterv\u00e4ggen. Polisen grep honom n\u00e4r han f\u00f6ll. Detektiven Valmunen avled p\u00e5 sjukhuset.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Diagram: De farligaste typerna av uppdrag f\u00f6r poliser<\/strong><\/p>\n

Statistiskt sett har farorna i anslutning till polisens arbete varit st\u00f6rst i st\u00e4der, till exempel i Helsingfors och Tammerfors. Polisens arbete var s\u00e4rskilt farligt fram till 1944 i Karelen, d\u00e4r Viborg l\u00e5g.\u00a0 Riskerna \u00f6kade s\u00e4rskilt p\u00e5 grund av alkoholsmugglingen samt olagliga spanare och desanter som r\u00f6rde sig i omr\u00e5det. Enskilda krigstida h\u00e4ndelser, som till exempel bombningarna i Idensalmi i februari 1940, har \u00f6kat antalet polisoffer lokalt. \u00c4ven om stadsomr\u00e5dena framh\u00e4vs i statistiken har v\u00e5ldshandlingar \u00e4gt rum b\u00e5de p\u00e5 landsbygden och i st\u00e4derna. En enskild, exceptionell h\u00e4ndelse kan \u00f6ka antalet offer p\u00e5 en viss ort avsev\u00e4rt. Ett exempel p\u00e5 detta \u00e4r fallen d\u00e4r poliser d\u00f6dades i Pihtipudas 1969.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Diagram: Den regionala f\u00f6rdelningen av fall d\u00e4r en polis har d\u00f6tt i tj\u00e4nst<\/strong><\/p>\n

Poliserna representerar alltid sin egen tid och har handlat utifr\u00e5n den utbildning de f\u00e5tt och den aktuella taktiken. I takt med f\u00f6r\u00e4ndringarna i verksamhetsmilj\u00f6n har polisen utvecklat och f\u00f6rnyat sina arbetss\u00e4tt. I de situationer som ledde till att poliser miste livet skulle dagens utbildare s\u00e4kert kunna hitta felbed\u00f6mningar. I de flesta fall var situationen dock f\u00f6rknippad med en pl\u00f6tslig och of\u00f6ruts\u00e4gbar faktor som n\u00e5gon kunde kalla slumpen, \u00f6det eller till och med otur.<\/p>\n

Det hj\u00e4lper inte att vara efterklok, f\u00f6r det v\u00e4cker inte en enda d\u00f6dad polis till liv. P\u00e5 samma s\u00e4tt skulle man kunna lyfta fram g\u00e4rningsm\u00e4nnens ansvar: de skulle ha kunnat l\u00e5ta bli att g\u00f6ra sina handlingar. Men det gjorde de inte.<\/p>\n\t\t<\/p>\n\t<\/div>\n\n<\/div>\n\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3091,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-3207","page","type-page","status-publish"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3207","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3207"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3207\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3958,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3207\/revisions\/3958"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3091"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3207"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}