{"id":3178,"date":"2025-09-03T08:04:55","date_gmt":"2025-09-03T08:04:55","guid":{"rendered":"https:\/\/inmemoriam.iwn.co\/nayttelyt\/kun-yksi-ei-enaan-palaa\/sodan-varjossa-ja-alla\/"},"modified":"2025-11-27T08:33:22","modified_gmt":"2025-11-27T08:33:22","slug":"i-skuggan-av-och-under-kriget","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/utstallningar\/nar-en-inte-langre-atervander\/i-skuggan-av-och-under-kriget\/","title":{"rendered":"I skuggan av och under kriget"},"content":{"rendered":"\n
\n\t
\n\n\t\t\n\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\"Svartvit\n\t\t\t\t\t\t

Milit\u00e4rpolis betraktar skador p\u00e5 byggnader i Viborg efter ett bombardemang. Ok\u00e4nd fotograf. \u00a9 Villmanstrands museer.<\/p>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t\"Svartvitt\n\t\t\t\t\t\t

F\u00f6r\u00f6delse i Kouvola efter ett bombardemang under vinterkriget. Poliskontoret vid h\u00f6rnet av Valtakatu och Tunnelikatu tr\u00e4ffades av en bomb 29.2.1940. \u00a9Poikilo-museerna.<\/p>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t\"Svartvitt\n\t\t\t\t\t\t

En polisstations f\u00f6nsterrutor skyddas i Helsingfors 1.10.1939. \u00a9 SA-kuva, F\u00f6rsvarsmaktens bildarkiv. Ok\u00e4nd fotograf.<\/p>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t\"Svartvitt\n\t\t\t\t\t\t

Evakuerade i Kotka och Heinola 1.11.1939. \u00a9SA-kuva, F\u00f6rsvarsmaktens bildarkiv. Ok\u00e4nd fotograf.<\/p>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t\"Svartvitt\n\t\t\t\t\t\t

Polis kontrollerar en mans identitetshandlingar i Helsingfors 3.7.1941.\u00a9 SA-kuva, F\u00f6rsvarsmaktens bildarkiv. Fotograf Partanen.<\/p>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\n\t\t\t\n\t\t\t

<\/div>\n\t\t\t
<\/div>\n\t\t<\/div>\n\n\t\t\n\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\"Svartvit\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\"Svartvitt\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\"Svartvitt\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\"Svartvitt\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\"Svartvitt\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\n\t<\/div>\n\n\t
\n\t\t\n\t\t

\n\t\t\t

Under andra v\u00e4rldskriget f\u00f6rdes tre krig i Finland: vinterkriget 1939\u20131940 och forts\u00e4ttningskriget 1941\u20131944 mot Sovjetunionen samt Lapplandskriget 1944\u20131945 mot Tyskland. Finland hade olika allierade i varje krig. Strider utk\u00e4mpades l\u00e4ngs hela den l\u00e5nga gr\u00e4nsen, de st\u00f6rsta p\u00e5 Karelska n\u00e4set. \u00d6ver 90 000 finska soldater stupade och antalet permanent invalidiserade var p\u00e5 samma niv\u00e5. Cirka tusen civila miste livet n\u00e4r Sovjetunionen bombade finska st\u00e4der och gjorde partisananfall.<\/p>\n

Under vinterkriget f\u00f6rklarades \u00c5bo som operationsomr\u00e5de och poliserna i regionen blev d\u00e5 en del av F\u00f6rsvarsmakten. Det \u00e4r ibland sv\u00e5rt att definiera gr\u00e4nsdragningen mellan milit\u00e4rpolisen och polisen. Bland milit\u00e4rpoliserna fanns ett stort antal f\u00f6re detta poliser och deras erfarenhet av polisarbetet ans\u00e5gs vara s\u00e4rskilt v\u00e4rdefull. Det \u00e4r bra att beakta att milit\u00e4rpolisen under fredstid \u00e4r en del av F\u00f6rsvarsmakten och inte h\u00f6r samman med den krigstida terminologin.<\/p>\n

Polisarbetet under kriget<\/h2>\n

P\u00e5 kv\u00e4llen den 12 oktober 1941 \u00e5kte konstapel Tauno Kuusaro<\/strong> p\u00e5 ett uppdrag till Tohmaj\u00e4rvi skyddsk\u00e5rshus. Han hade med sig extra konstapeln Vihtori Pajarinen. Orsaken till uppdraget var en grupp berusade m\u00e4n som uppf\u00f6rde sig st\u00f6rande p\u00e5 ett kaf\u00e9 n\u00e4ra huset. N\u00e4r polisen kom till platsen hade m\u00e4nnen redan avl\u00e4gsnat sig, men en stund senare kom n\u00e5gra soldater. En av dem ville tala med Kuusaro om en tidigare h\u00e4ndelse och de gick \u00f6ver till skyddsk\u00e5rshuset f\u00f6r att samtala.<\/p>\n

N\u00e4r m\u00e4nnen steg in i byggnaden \u00f6ppnade soldaten eld mot Kuusaro med en Mauser-pistol. Under den kamp som f\u00f6ljde efter det f\u00f6rsta skottet sk\u00f6t han \u00e4nnu flera g\u00e5nger och f\u00f6rs\u00f6kte ocks\u00e5 skjuta mot konstapel Pajarinen. Kuusaro avled av sina skador. Han hade varit polis sedan 1930 och s\u00f6rjdes av fru och tre sm\u00e5 barn.<\/p>\n

Denna h\u00e4ndelse intr\u00e4ffade mitt under det blodigaste kriget d\u00e5 Finland k\u00e4mpade mot Sovjetunionen. En stor del av den manliga befolkningen tj\u00e4nstgjorde inom milit\u00e4ren och vid fronten stupade och s\u00e5rades soldater hela tiden. Kuusaros d\u00f6d omfattar n\u00e4stan samma element som i m\u00e5nga andra fall under det sj\u00e4lvst\u00e4ndiga Finlands historia d\u00e5 en polis har d\u00f6dats. Alkoholbruk, uppenbarligen ett olagligt vapen och en \u00f6verraskande situation d\u00e4r v\u00e5ld mot polisen var ov\u00e4ntat. Riskerna i polisarbetet var s\u00e5ledes desamma trots att nationens situation var helt exceptionell.<\/p>\n

B\u00e5de poliser och medborgare var utsatta f\u00f6r faror under kriget.\u00a0 Polisens grundl\u00e4ggande uppgift var densamma b\u00e5de i fredstid och under krig, det vill s\u00e4ga att f\u00f6rhindra och l\u00f6sa brott. Krigstiden f\u00f6rde med sig olika typer av brottslighet i samh\u00e4llet och polisen var tvungen att handla i en f\u00f6r\u00e4ndrad verksamhetsmilj\u00f6. Den st\u00f6rsta f\u00f6r\u00e4ndringen var att unga m\u00e4n ryckte in och deltog i striderna. De personer som beg\u00e5r en stor del av brotten i det civila samh\u00e4llet var nu till st\u00f6rsta delen borta. I synnerhet i b\u00f6rjan av vinterkriget \u00e5terspeglades detta som en kraftig nedg\u00e5ng i brottsstatistiken, d\u00e5 antalet brott minskade kraftigt. N\u00e4r m\u00e4nnen kom p\u00e5 permission fr\u00e5n fronten \u00f6kade brottsligheten.<\/p>\n

Nya uppgifter under kriget<\/h2>\n

Till polisens nya uppgifter under kriget h\u00f6rde att \u00f6vervaka m\u00f6rkl\u00e4ggningarna. St\u00e4derna m\u00f6rklades f\u00f6r att de sovjetiska flygplanen inte skulle uppt\u00e4cka dem antingen f\u00f6r att bomba dem eller anv\u00e4nda dem f\u00f6r att b\u00e4ttre kunna hitta fram. Ransonering inf\u00f6rdes, vilket innebar att man till exempel endast fick k\u00f6pa en viss m\u00e4ngd kaffe om det var tillg\u00e4ngligt. Detta skapade svarta b\u00f6rsen-handel d\u00e4r varor s\u00e5ldes vid sidan om ransoneringssystemet. Evakueringen av befolkningen fr\u00e5n st\u00e4derna och flyglarmen sysselsatte polisen. Dessutom var det polisens uppgift att utreda skadorna som bombningarna orsakat och d\u00f6dsorsaken betr\u00e4ffande civila som d\u00f6tt i bombningarna. \u00c4ven brott som inte var f\u00f6rknippade med kriget f\u00f6rekom och polisen skulle \u00e4ven ha tid att reda ut dessa.<\/p>\n

Under vinterkriget var poliserna befriade fr\u00e5n tj\u00e4nstg\u00f6ring. En polis som ville \u00e5ka till fronten var tvungen att avg\u00e5 fr\u00e5n sin tj\u00e4nst utan n\u00e5gon garanti att kunna arbeta som polis efter kriget. Under forts\u00e4ttningskriget fick poliserna beh\u00e5lla sin tj\u00e4nst \u00e4ven om de \u00e5kte till fronten. Det utdragna kriget p\u00e5verkade polisens uppgifter. Polisen anv\u00e4nde mycket tid till exempel till att s\u00f6ka desanter och rymlingar som g\u00f6mde sig p\u00e5 hemmafronten. P\u00e5 grund av det stora antalet soldater som kom p\u00e5 permission patrullerade poliserna p\u00e5 landsv\u00e4garna och t\u00e5gen. T\u00e5gpatrullering var farligt arbete, eftersom m\u00e5nga m\u00e4n som kom p\u00e5 permission fr\u00e5n fronten hade druckit alkohol och ofta hade de en kniv eller n\u00e5got annat vapen p\u00e5 sig. Detta blev flera polisers \u00f6de.<\/p>\n

Polisoffer p\u00e5 hemmafronten<\/h2>\n

En av de dystraste stunderna f\u00f6r polisen i Finland intr\u00e4ffade den 17 februari 1940, d\u00e5 Sovjetunionen bombade Idensalmi med 33 bombplan. En brandbomb tr\u00e4ffade polisstationen och fem poliser dog: \u00e4ldre konstapel Eino Ollikainen<\/strong>, yngre konstapel Taimi Aulis Karhulahti,<\/strong> yngre konstapel Oskari Turunen<\/strong>, extra konstapel Aku Laitinen<\/strong> och reservkonstapel Pekka Kokkonen<\/strong>. Under vinterkriget bombades Idensalmi h\u00e5rt och sammanlagt 42 finl\u00e4ndare dog.<\/p>\n

I Riksarkivets databas \u00f6ver personer som stupat i Finlands krig 1939\u20131945 finns 141 namn f\u00f6rknippade med uppgifter som omfattar ordet polis. Detta \u00e4r naturligtvis inte ett helt\u00e4ckande sampel av poliser som har stupat i kriget, men ger \u00e4nd\u00e5 en tillf\u00f6rlitlig bed\u00f6mning av antalet personer som varit polis i det civila och stupat under vinterkriget, forts\u00e4ttningskriget och Lapplandskriget.<\/p>\n

Under krigen dog poliser p\u00e5 hemmafronten bland annat n\u00e4r de \u00f6vermannade berusade, grep rymlingar samt tog fast och s\u00f6kte desanter. Vid fronten dog personer med polisbakgrund av samma orsaker som andra finska soldater: explosiva varor och splitter fr\u00e5n artilleriet och kastarna, kulor fr\u00e5n gev\u00e4r och andra vapen och av andra d\u00f6dliga orsaker. En del av dem f\u00f6rsvann permanent, men st\u00f6rsta delen kunde f\u00f6ras tillbaka till hj\u00e4ltegravarna i Finland.<\/p>\n

Efter krigets slut var det sv\u00e5rt f\u00f6r m\u00e5nga soldater att \u00e5terg\u00e5 till livet i fredstid. Detta \u00e5terspeglades i polisuppdragen under \u00e5ren efter kriget, n\u00e4r m\u00e4nnen som \u00e5terv\u00e4nt fr\u00e5n fronterna hade rikligt med alkohol och vapen. Konstapel Tauno Kuusaro d\u00f6dades 1941 av en berusad och bev\u00e4pnad person. Hans \u00f6de var inte bara ett enskilt fall i den finska polisens historia. Ett stort antal personer med polisbakgrund stupade vid fronten, men i f\u00f6rh\u00e5llande till det enorma antalet stupade var polisens offer likadant som andra yrkesk\u00e5rers i Finland.<\/p>\n

 <\/p>\n\t\t<\/p>\n\t<\/div>\n\n<\/div>\n\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3093,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-3178","page","type-page","status-publish"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3178","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3178"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3178\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4122,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3178\/revisions\/4122"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3093"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3178"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}