{"id":3153,"date":"2025-10-09T05:34:01","date_gmt":"2025-10-09T05:34:01","guid":{"rendered":"https:\/\/inmemoriam.iwn.co\/nayttelyt\/kovasta-poliisitaktiikasta-puheen-voimaan\/voimankayttovalineet-ja-suojavarusteet\/"},"modified":"2025-11-25T08:00:45","modified_gmt":"2025-11-25T08:00:45","slug":"maktmedelsredskap-och-skyddsutrustning","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/utstallningar\/fran-hard-polistaktik-till-ordets-makt\/maktmedelsredskap-och-skyddsutrustning\/","title":{"rendered":"Maktmedelsredskap och skyddsutrustning"},"content":{"rendered":"\n
\n\t
\n\n\t\t\n\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\"F\u00e4rgbild\n\t\t\t\t\t\t

F\u00f6r att f\u00e5 b\u00e4ra tj\u00e4nstevapen och andra maktmedelsredskap m\u00e5ste man delta i \u00f6vningar regelbundet. \u00a9 Sami H\u00e4t\u00f6nen.<\/p>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\n\t\t\t\n\t\t\t

<\/div>\n\t\t\t
<\/div>\n\t\t<\/div>\n\n\t\t\n\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\"F\u00e4rgbild\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\n\t<\/div>\n\n\t
\n\t\t\n\t\t

\n\t\t\t

I Finland finns det m\u00e5nga poliser som inte har skjutit ett enda skott mot en m\u00e4nniska under sin karri\u00e4r. Till skillnad fr\u00e5n fiktionen str\u00e4var polisen i Finland i verkligheten efter att anv\u00e4nda s\u00e5 lite maktmedel som m\u00f6jligt.\u00a0 Polisen har \u00e5rligen cirka en miljon uppdrag, av vilka cirka 90 procent kan redas ut verbalt. I allm\u00e4nhet \u00e4r de maktmedel som anv\u00e4nds lindriga, till exempel att kontrollera en person med fysiska maktmedel eller lindrigare maktmedelsredskap som till exempel handbojor, batong och OC-spray.<\/p>\n

Vitrinen med maktmedelsredskap p\u00e5 Polismuseets utst\u00e4llning \u00e4r mycket popul\u00e4r. B\u00e5de sm\u00e5 och st\u00f6rre bes\u00f6kare stannar till f\u00f6r att titta p\u00e5 inneh\u00e5llet i vitrinen. M\u00e5nga f\u00f6rest\u00e4ller sig att polisens anv\u00e4ndning av maktmedel i stor utstr\u00e4ckning \u00e4r \u201daction\u00e5tg\u00e4rder\u201d. \u00d6verraskande m\u00e5nga tror att polisen skjuter ofta och till och med rutinm\u00e4ssigt under sina uppdrag. Uppfattningen f\u00f6rst\u00e4rks av fiktiva serier och spel d\u00e4r sp\u00e4nning skapas genom rafflande jakter, skottlossning och anv\u00e4ndning av fysiska maktmedel. Dessutom rapporterar medierna med l\u00e5g tr\u00f6skel om situationer d\u00e4r polisen har varit tvungen att anv\u00e4nda skjutvapen.<\/p>\n

Maktmedelsredskap<\/h3>\n

Polisen i det sj\u00e4lvst\u00e4ndiga Finland har alltid haft maktmedelsredskap. \u00c5r 1918 slopades sv\u00e4rdet helt med undantag av ridande polisen och bef\u00e4let. Konstaplarnas sv\u00e4rd ersattes av skjutvapen, handbojor och batong. Gummibatongen som i b\u00f6rjan tillverkades av Nokia gummifabrik anv\u00e4ndes fram till 1980-talet. Batongens slogan var ber\u00f6md: \u201dmiss\u00e4 sana ei auta, siell\u00e4 tarvitaan Nokian kumipamppua\u201d (N\u00e4r det inte hj\u00e4lper med ord beh\u00f6vs Nokias gummibatong). Batongen ersattes f\u00f6rst av en l\u00e5ng tr\u00e4batong, sedan av en ih\u00e5lig plastbatong. Teleskopbatongen b\u00f6rjade anv\u00e4ndas i b\u00f6rjan av 2000-talet.<\/p>\n

Best\u00e4mmelserna om huruvida tj\u00e4nstevapnet ska b\u00e4ras synligt eller dolt har varierat. Pistolen fanns l\u00e4nge i ett l\u00e4derfodral under uniformsjackan. Vanligtvis fick polisen tj\u00e4nstevapnet fr\u00e5n polisinr\u00e4ttningen, men poliserna k\u00f6pte ocks\u00e5 sj\u00e4lva vapen. S\u00e4rskilt p\u00e5 1980- och 1990-talen ans\u00f6kte poliserna om tillst\u00e5nd att anv\u00e4nda sina egna vapen i tj\u00e4nsten, d\u00e5 det gamla vapnet som anv\u00e4ndes, dvs. FN m1910, inte ans\u00e5gs vara s\u00e4rskilt funktionss\u00e4kert. Till f\u00f6ljd av recessionen i b\u00f6rjan av 1990-talet b\u00f6rjade offentliga sektorn centralisera och konkurrensuts\u00e4tta upphandlingarna. Enligt den nya principen skulle polisens uppgiftsanpassade redskap och utrustning vara likadana f\u00f6r alla. Tidigare var polisens vapen en ganska brokig samling i fr\u00e5ga om m\u00e4rken och modeller b\u00e5de mellan polism\u00e4nnen och inr\u00e4ttningarna. St\u00f6rsta delen av poliserna \u00f6vergick direkt fr\u00e5n FN m1910 till Glock 17 eller 19, som anv\u00e4ndes under \u00e5ren 1991\u20132010. \u00c5r 2012 blev Walther P99Q det personliga tj\u00e4nstevapnet. P\u00e5 2020-talet har polisen skaffat pistolen Heckler Koch SFP-9 som tj\u00e4nstevapen.<\/p>\n

Gr\u00e4nserna f\u00f6r vapenanv\u00e4ndning diskuterades inom polisen redan p\u00e5 1970-talet. Efter gisslandramat i S:t Michel (1986) inleddes en omfattande diskussion om ansvarsfr\u00e5gorna kring polisens anv\u00e4ndning av maktmedel. Denna diskussion p\u00e5skyndade \u00e4ndringarna i lagstiftningen.\u00a0 Syftet med anvisningen om vapenanv\u00e4ndning 1989 var att minska polisens anv\u00e4ndning av skjutvapen i arbetsuppgifter och det lyckades ocks\u00e5. Sedan dess har regleringen av polisens anv\u00e4ndning av maktmedel ytterligare f\u00f6rnyats och preciserats.\u00a0 Tapani Rinnes bok \u201dPoliisitaktiikka\u201d (Polistaktik) publicerades 1993 och var startskottet f\u00f6r en systematisk utveckling av utbildningen i anv\u00e4ndning av maktmedel och f\u00e4ltverksamhet.<\/p>\n

P\u00e5 1990-talet blev det vanligt att ordningspolisen hade en uniform av overallmodell. Med uniformen anv\u00e4ndes ett synligt b\u00e4lte f\u00f6r maktmedelsredskap.\u00a0 Konstaplarna h\u00f6ll inte l\u00e4ngre tj\u00e4nstevapnet g\u00f6mt under jackan och det fanns inte l\u00e4ngre n\u00e5gon fick f\u00f6r batongen i uniformsbyxornas sidos\u00f6m. Tidigare hade polisen endast haft overaller f\u00f6r specialsituationer och de anv\u00e4ndes bland annat av Karhu-gruppen, r\u00f6rliga polisen och hundf\u00f6rarna. Ordningspoliserna ville ocks\u00e5 ha overall och en del fick anv\u00e4nda den med chefens tillst\u00e5nd, men inofficiellt och till en b\u00f6rjan endast under nattskift. Tillst\u00e5nd gavs inte alltid, eftersom overaller enligt f\u00f6rordningen om polisens uniform inte h\u00f6rde till ordningspolisen. De poliser som anv\u00e4nde overall b\u00f6rjade ocks\u00e5 skaffa l\u00e4mpliga b\u00e4lten f\u00f6r utrustningen och skyddsskor p\u00e5 egen bekostnad. Medborgarna gav positiv feedback och beundrade ocks\u00e5 den \u201dordentliga\u201d utrustningen, men inom arbetsgemenskapen kallades de ibland f\u00f6r ”julgranar”.<\/p>\n

Den omfattande reformen av polisens uniform blev klar 1999, men uniformen omfattande fortfarande inte n\u00e5gon overall avsedd f\u00f6r f\u00e4ltpolisens dagliga bruk. P\u00e5 grund av responsen fr\u00e5n vanliga poliser inkluderas en f\u00e4ltoverall i kl\u00e4dsortimentet 2002. Det blev n\u00f6dv\u00e4ndigt att \u00e4ndra p\u00e5 b\u00e4ltet f\u00f6r utrustningen p\u00e5 grund av att konstaplarna fick ryggbesv\u00e4r och det uppstod h\u00e5l i tyget p\u00e5 ryggst\u00f6den p\u00e5 b\u00e4nkarna i polisbilen n\u00e4r b\u00e4ltet skrapade tyget n\u00e4r poliserna steg ur och in i bilen.<\/p>\n

Polisen har traditionellt anv\u00e4nt s\u00e5 kallade l\u00e5nga vapen som st\u00f6dvapen. R\u00f6rliga poliskommandot hade redan p\u00e5 1930-talet bl.a. maskingev\u00e4r. Numera anv\u00e4nds maskinpistoler, olika gev\u00e4r och hagelgev\u00e4r som st\u00f6d i polisarbetet.<\/p>\n

Polisen inf\u00f6rde bland de f\u00f6rsta i Europa elchockvapen 2005. Numera h\u00f6r det till polisens standardutrustning. \u00c5r 2014 b\u00f6rjade polisen anv\u00e4nda projektilutl\u00f6saren FN 303 som fungerar med tryckluft och har l\u00e4ngre r\u00e4ckvidd. Polisen har anv\u00e4nt den relativt s\u00e4llan, bland annat i samband med hantering av folkmassor eller f\u00f6rdrivning av djur. Hunden \u00e4r ocks\u00e5 polisens maktmedelsredskap. Den ska lyda hundf\u00f6raren, bita och sl\u00e4ppa p\u00e5 order. Anv\u00e4ndningen av polishund \u00e4r bunden av samma regler som polisens anv\u00e4ndning av maktmedel i \u00f6vrigt.<\/p>\n

Skyddsutrustning<\/h3>\n

N\u00e4r polisen b\u00e4r maktmedelsredskap \u00e4r det framf\u00f6r allt fr\u00e5ga om beredskap och framf\u00f6rh\u00e5llning. Polisen ska vara beredd att hantera farliga situationer.\u00a0 Det finns alltid en risk f\u00f6r att polisen eller den som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r uppdraget skadas eller till och med d\u00f6r. Numera \u00f6var polisen regelbundet b\u00e5de p\u00e5 anv\u00e4ndningen av olika redskap och p\u00e5 olika verksamhetsmodeller.<\/p>\n

Arbetss\u00e4kerhetsfr\u00e5gor blev aktuella efter beklagliga situationer. Polisernas skjutskicklighet m\u00e4ttes s\u00e4llan. Polisinr\u00e4ttningarna ordnade stora gemensamma skjut\u00f6vningsdagar. Konstaplarna sk\u00f6t och resultatet kunde vara: kan skjuta eller kan inte skjuta. D\u00e4refter var det frivilligt att \u00f6va och uppr\u00e4tth\u00e5lla skickligheten. Explosionen i S:t Michel v\u00e4ckte en omfattande diskussion om polisens anv\u00e4ndning av skjutvapen. Under uppdragen intr\u00e4ffade skador eller tillbud som kunde ha undvikits med tillr\u00e4cklig \u00f6vning.<\/p>\n

En polis dog under en \u00f6vning i Polisskolan 1995. Detta ledde till att polisens systematiska utbildning i vapenanv\u00e4ndning inleddes. Polisinr\u00e4ttningarna fick bland annat egna utbildare i anv\u00e4ndningen av maktmedel. Innan polisen f\u00e5r b\u00e4ra ett maktmedelsredskap ska hen numera avl\u00e4gga anv\u00e4ndarutbildningen f\u00f6r maktmedlet med godk\u00e4nt resultat. En f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r innehav av tj\u00e4nstevapen och \u00e4ven alla andra maktmedelsredskap \u00e4r regelbunden underh\u00e5llsutbildning. Polisen ska \u00e5rligen avl\u00e4gga ett niv\u00e5prov f\u00f6r alla de redskap f\u00f6r vilka det kr\u00e4vs ett prov.\u00a0 Detta g\u00e4ller bl.a. tj\u00e4nstevapnet.<\/p>\n

F\u00f6re detta polisen Antti Ervasti s\u00e5g sin kollega \u00f6verkonstapel Taisto Sepp\u00e4nen<\/strong> d\u00f6 i ett tj\u00e4nsteuppdrag i Puolanka 1980. Han drar sig till minnes hur uppdraget inleddes. Det \u00e4r en bra beskrivning av tidsandan och uppfattningen om arbetss\u00e4kerheten. Att uppdraget var br\u00e5dskande var viktigare \u00e4n s\u00e4kerheten.<\/p>\n

En kvinna som arbetade i restaurangen ringde och ber\u00e4ttade att hon utanf\u00f6r f\u00f6nstret sett en person med ett vapen som hade en l\u00e5ng pipa, men personen hade inte kommit in. …N\u00e4r jag ber\u00e4ttade om situationen konstaterade Taisto att nu \u00e4r det br\u00e5ttom, vi m\u00e5ste \u00e5ka dit genast. P\u00e5 den tiden anv\u00e4ndes inte skyddsv\u00e4st varje g\u00e5ng. Den var mycket tung, inte gjord av fiber utan av metall. Det var besv\u00e4rligt att r\u00f6ra sig med dem och v\u00e4starna undviks ofta in i det sista. I Puolanka fanns det tv\u00e5 v\u00e4star som f\u00f6rvarades inl\u00e5sta i ett k\u00e4llarf\u00f6rr\u00e5d p\u00e5 nedre v\u00e5ningen. P\u00e5 samma st\u00e4lle f\u00f6rvarades ocks\u00e5 maskinpistoler. I tj\u00e4nstebilens baklucka fanns dessutom alltid ett hagelgev\u00e4r. Taisto bed\u00f6mde att situationen var s\u00e5 br\u00e5dskande att de inte hann h\u00e4mta skyddsv\u00e4star. Som yngre konstapel yttrade jag inga avvikande \u00e5sikter. Vi tog pistolerna med oss och hoppade in i Saaben. Rantanen Linda, Suomalaiset poliisisurmat, 2024. <\/strong><\/em><\/p>\n

Den tidigaste skyddsutrustningen var tung och klumpig, till exempel v\u00e4gde den tunga Akvarex-skyddsv\u00e4sten 17 kg.\u00a0\u00a0 Bly p\u00e5 framsidan, ingenting p\u00e5 baksidan \u2013 det konstaterade en pensionerad polis som bes\u00f6kte museet. 1994 blev en l\u00e4tt, personlig skyddsv\u00e4st obligatorisk skyddsutrustning. Numera har alla som arbetar i polistj\u00e4nst en s\u00e5dan. Den taktiska skyddsv\u00e4sten kom 1995. Beroende p\u00e5 uppdraget \u00e4r hj\u00e4lm och taktisk v\u00e4st personlig eller gemensam utrustning. Poliserna i specialgrupper har ut\u00f6ver personlig specialutrustning egen gruppspecifik utrustning som \u00e4r anpassad till de regionala behoven. VATI-gruppen har bl.a. f\u00f6rsta hj\u00e4lpen-, skydds- och kamouflageutrustning, lampor, redskap f\u00f6r arbete i m\u00f6rker och fordon som l\u00e4mpar sig f\u00f6r verksamheten. Gruppen f\u00e5r ocks\u00e5 utbildning i livr\u00e4ddande f\u00f6rsta hj\u00e4lpen.<\/p>\n

Utbildning, avancerad utrustning och regelbunden \u00f6vning \u00e4r en garanti f\u00f6r polisens arbetss\u00e4kerhet. S\u00e4rskilt under 2000-talet har utrustningens material och tekniska egenskaper utvecklats. Dessutom \u00e4r anv\u00e4ndarnas erfarenheter viktiga i produktutvecklingen.<\/p>\n\t\t<\/p>\n\t<\/div>\n\n<\/div>\n\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3095,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-3153","page","type-page","status-publish"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3153","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3153"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3153\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3865,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3153\/revisions\/3865"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3095"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3153"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}