{"id":3149,"date":"2025-10-09T05:34:54","date_gmt":"2025-10-09T05:34:54","guid":{"rendered":"https:\/\/inmemoriam.iwn.co\/nayttelyt\/kovasta-poliisitaktiikasta-puheen-voimaan\/neuvoin-kehotuksin-kaskyin\/"},"modified":"2025-11-25T08:00:12","modified_gmt":"2025-11-25T08:00:12","slug":"genom-rad-uppmaningar-och-befallningar","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/utstallningar\/fran-hard-polistaktik-till-ordets-makt\/genom-rad-uppmaningar-och-befallningar\/","title":{"rendered":"Genom r\u00e5d, uppmaningar och befallningar"},"content":{"rendered":"\n
\n\t
\n\n\t\t\n\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\"N\u00e4rbild\n\t\t\t\t\t\t

TEMS det vill s\u00e4ga taktisk akutv\u00e5rd (Tactical Emergency Medical Support) \u00e4r en verksamhetsmodell som tagits fram f\u00f6r att st\u00f6dja polisens specialenheter i h\u00f6grisksituationer, bland annat d\u00e5 det g\u00e4ller skjutningar, spr\u00e4ng\u00e4mnen eller bel\u00e4gringar. \u00a9Sami H\u00e4t\u00f6nen.<\/p>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t\"N\u00e4rbild\n\t\t\t\t\t\t

Polisen anv\u00e4nder sig av taktiska f\u00f6rhandlare bland annat d\u00e5 n\u00e5gon hotar med v\u00e5ld eller sj\u00e4lvmord. M\u00e5ls\u00e4ttningen \u00e4r att l\u00f6sa situationer genom diskussion och att v\u00e4rna om liv och h\u00e4lsa. \u00a9Paula Tavasti\/Polisen.<\/p>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\n\t\t\t\n\t\t\t

<\/div>\n\t\t\t
<\/div>\n\t\t<\/div>\n\n\t\t\n\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\"N\u00e4rbild\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\"N\u00e4rbild\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\n\t<\/div>\n\n\t
\n\t\t\n\t\t

\n\t\t\t

Polisen beger sig alltid till platser som alla andra undviker. Om det inte \u00e4r n\u00e5gons sak, s\u00e5 \u00e4r det v\u00e5r sak.\u00a0 \u00c4ldre konstapel Seppo Ij\u00e4s, polisinr\u00e4ttningen i \u00d6stra Nyland<\/strong><\/em><\/p>\n

\u00a0<\/em>Som ut\u00f6vare av offentlig makt \u00e4r polisen skyldig att trygga medborgarnas grundl\u00e4ggande fri- och r\u00e4ttigheter, men samtidigt har polisen r\u00e4tt att begr\u00e4nsa och ingripa i samma grundl\u00e4ggande fri- och r\u00e4ttigheter. Ett exempel p\u00e5 detta \u00e4r gripande, som h\u00f6r till polisens befogenheter. Vid gripande begr\u00e4nsas en persons grundl\u00e4ggande fri- och r\u00e4ttigheter kraftigt, till exempel r\u00f6relsefriheten eller r\u00e4tten till personlig frihet och integritet. \u00c5 andra sidan kan gripandet trygga en annan persons \u00e4n den gripna personens grundl\u00e4ggande fri- och r\u00e4ttigheter, till exempel r\u00e4tten till liv och till personlig frihet och integritet.<\/p>\n

En tj\u00e4nsteman med ansvar f\u00f6r disciplin och ordning<\/h3>\n

Polisarbetets verksamhets- och servicemodeller har genomg\u00e5tt m\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ndringar. I b\u00f6rjan av sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten var det vanligt att poliserna hade en klar polistaktik som betonade anv\u00e4ndningen av maktmedel, men de samh\u00e4lleliga och lagstiftningsm\u00e4ssiga f\u00f6r\u00e4ndringarna som inleddes p\u00e5 1960\u2013och 1970-talen f\u00f6rnyade polisens verksamhetsmodeller och arbetsbeskrivning.<\/p>\n

Polisen var l\u00e4nge en str\u00e4ng, f\u00e5ordad och n\u00e4stan milit\u00e4r tj\u00e4nsteman, vars viktigaste uppgift var att uppr\u00e4tth\u00e5lla disciplin och ordning. \u201dOn\u00f6diga ord\u201d ans\u00e5gs bara vara st\u00f6rande och orsaka missf\u00f6rst\u00e5nd. Makten framh\u00e4vdes n\u00e4r br\u00e5kmakare och slagsk\u00e4mpar lugnades ner.\u00a0 R\u00e4tten att anv\u00e4nda maktmedel ans\u00e5gs grunda sig p\u00e5 arbetets karakt\u00e4r och ifr\u00e5gasattes inte.\u00a0 Det fanns ingen lag som f\u00f6reskrev hur polisen skulle anv\u00e4nda fysisk styrka. Genom regeringsformen 1919 fick republikens president makt att ge polisen r\u00e4tt att anv\u00e4nda maktmedel. Enligt polisf\u00f6rordningen 1925 hade polisen r\u00e4tt att anv\u00e4nda n\u00f6dv\u00e4ndiga maktmedel som inte definierades separat. Enligt strafflagen fr\u00e5n 1932 fick polisen anv\u00e4nda \u201dn\u00f6dv\u00e4ndigt v\u00e5ld\u201d om n\u00e5gon med hot om v\u00e5ld motsatte sig polisen i tj\u00e4nsteuppdrag.<\/p>\n

Lagarna som grund f\u00f6r anv\u00e4ndning av maktmedel<\/h3>\n

Polisens skyldigheter, r\u00e4ttigheter och uppgifter f\u00f6reskrevs f\u00f6rsta g\u00e5ngen i polislagen 1966. Alla best\u00e4mmelser om polisens befogenheter inkluderades dock inte i denna lag. Till exempel anh\u00e5llande f\u00f6reskrevs i f\u00f6rordningen om inf\u00f6rande av strafflagen\u00a0 och polislagen inneh\u00f6ll inga best\u00e4mmelser om maktmedel. Best\u00e4mmelser om r\u00e4tten att tillgripa fysiskt v\u00e5ld inkluderades i samband med reformen av strafflagen 1969. ”V\u00e5ld” ersattes med ordet ”maktmedel”, som betonade att g\u00e4rningen var till\u00e5ten i arbetsuppgiften till skillnad fr\u00e5n olagligt v\u00e5ld. I polislagen inf\u00f6rdes 1995 best\u00e4mmelser om befogenheter, \u00e4ven en best\u00e4mmelse om r\u00e4tten att anv\u00e4nda maktmedel som inte fanns med i den f\u00f6reg\u00e5ende lagen.<\/p>\n

Lagstiftningen som g\u00e4ller polisen har \u00e4ndrats fr\u00e5n ett allm\u00e4nt bemyndigande mot en noggrannare och mer omfattande reglering d\u00e4r respekten f\u00f6r individens r\u00e4ttigheter och grundl\u00e4ggande fri- och r\u00e4ttigheter betonas. Samtidigt har polisens befogenheter och tillg\u00e4ngliga metoder anpassats till f\u00f6r\u00e4ndringarna i samh\u00e4llet och brottsf\u00f6reteelserna. Enligt polislagen (2011) f\u00e5r en polis i tj\u00e4nsteuppdrag anv\u00e4nda maktmedel som beh\u00f6vs och kan anses f\u00f6rsvarliga f\u00f6r att bryta motst\u00e5nd, avl\u00e4gsna en person fr\u00e5n en plats, gripa en person, hindra att en frihetsber\u00f6vad flyr, avl\u00e4gsna ett hinder, ingripa i ett obemannat luftfartygs f\u00e4rd eller f\u00f6rhindra ett \u00f6verh\u00e4ngande brott eller n\u00e5gon annan farlig g\u00e4rning eller h\u00e4ndelse.\u00a0 I lagen betonas polisens uppgift att uppr\u00e4tth\u00e5lla allm\u00e4n ordning och s\u00e4kerhet i f\u00f6rsta hand genom r\u00e5d, uppmaningar och befallningar. Enligt lagen har en polisman i tj\u00e4nsteut\u00f6vning r\u00e4tt till n\u00f6dv\u00e4rn.<\/p>\n

Syftet med polisens anv\u00e4ndning av maktmedel \u00e4r att vid behov s\u00e4kerst\u00e4lla att det egentliga tj\u00e4nsteuppdraget kan utf\u00f6ras. Det prim\u00e4ra m\u00e5let \u00e4r att handla s\u00e5 att det kan f\u00f6rhindras att situationen utvecklas till en situation d\u00e4r maktmedel m\u00e5ste anv\u00e4ndas, om detta kan g\u00f6ras med beaktande av uppdragets karakt\u00e4r och motst\u00e5ndets farlighet. Polisen f\u00e5r allts\u00e5 anv\u00e4nda maktmedel endast om lindrigare metoder \u00e4r otillr\u00e4ckliga eller ineffektiva. De maktmedel som anv\u00e4nds ska st\u00e5 i proportion till situationens farlighet och det efterstr\u00e4vade m\u00e5let och f\u00e5r inte orsaka st\u00f6rre skada \u00e4n n\u00f6dv\u00e4ndigt. Innan maktmedel anv\u00e4nds ska personen i den m\u00e5n \u00e4r m\u00f6jligt varnas f\u00f6r att de anv\u00e4nds. Anv\u00e4ndningen av maktmedel f\u00e5r inte \u00e5samka den person som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r \u00e5tg\u00e4rden fara eller on\u00f6dig sm\u00e4rta om detta kan undvikas. Fr\u00e5gan om maktmedlen kan f\u00f6rsvaras ska bed\u00f6mas i efterhand utifr\u00e5n hur viktigt och br\u00e5dskande uppdraget \u00e4r, motst\u00e5ndets farlighet och vilka resurser som st\u00e5r till f\u00f6rfogande.<\/p>\n

Vid anv\u00e4ndning av maktmedel f\u00f6ljer polisen principen om minsta ol\u00e4genhet. Om det inte \u00e4r fr\u00e5ga om ett br\u00e5dskande uppdrag bryter polisen inte upp d\u00f6rren till en bostad, utan skaffar en nyckel s\u00e5 att de kan ta sig in utan att bryta s\u00f6nder d\u00f6rren. Om situationen kr\u00e4ver det f\u00e5r maktmedel anv\u00e4ndas i alla polisuppdrag. Till de vanligaste h\u00f6r polisens utryckningar, men polisen kan ocks\u00e5 tvingas anv\u00e4nda maktmedel n\u00e4r de griper en person.<\/p>\n

En polis som anv\u00e4nder maktmedel i alltf\u00f6r h\u00f6g grad g\u00f6r sig skyldig till brott. I Finland \u00e4r detta ett tj\u00e4nstebrott och straffet beror p\u00e5 hur allvarlig g\u00e4rningen \u00e4r. I fr\u00e5ga om misstankar om misshandel \u00e4r \u00e5talet ofta brott mot tj\u00e4nsteplikt och misshandel. Utredningen av polisbrott sk\u00f6ts sedan v\u00e5ren 2024 av Centralkriminalpolisen.<\/p>\n

V\u00e5ld mot polisen \u00e4r ett brott<\/h3>\n

Poliserna ans\u00e5g l\u00e4nge att v\u00e5ld som riktats mot dem h\u00f6r till arbetet och denna uppfattning har \u00e4nnu inte helt f\u00f6rsvunnit. Det var f\u00f6rst p\u00e5 1980-talet som uppfattningen om att v\u00e5ld mot polisen bryter mot det allm\u00e4nna r\u00e4ttsobjektet och samh\u00e4llssystemet blev vanligare.<\/p>\n

Enligt Polisstyrelsens statistik har v\u00e5ldsamt motst\u00e5nd mot tj\u00e4nsteman \u00f6kat p\u00e5 2000-talet.\u00a0 P\u00e5 2010-talet g\u00e4llde cirka 27 procent av polisens uppdrag v\u00e5ldsamt motst\u00e5nd, men p\u00e5 2020-talet \u00e4r motsvarande siffra redan 38 procent.\u00a0 I dagens l\u00e4ge m\u00f6ter polisen under sina uppdrag allt fler drogmissbrukare av olika grad och bev\u00e4pnade personer. V\u00e5ldsamt motst\u00e5nd omfattar en m\u00e5ngfald av olika g\u00e4rningar, s\u00e5som att tj\u00e4nstemannen hotas verbalt eller med n\u00e5got f\u00f6rem\u00e5l, blir spottad p\u00e5, biten, fysiskt skadad eller i v\u00e4rsta fall skadad med vapen eller tillhygge.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n
<\/td>\n2003<\/strong><\/td>\n2005<\/strong><\/td>\n2010<\/strong><\/td>\n2015<\/strong><\/td>\n2020<\/strong><\/td>\n2024<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n
Motst\u00e5nd mot tj\u00e4nsteman<\/td>\n727<\/td>\n857<\/td>\n1093<\/td>\n1154<\/td>\n1145<\/td>\n1245<\/td>\n<\/tr>\n
V\u00e5ldsamt motst\u00e5nd mot tj\u00e4nsteman<\/td>\n461<\/td>\n436<\/td>\n413<\/td>\n421<\/td>\n640<\/td>\n795<\/td>\n<\/tr>\n
<\/td>\n1188<\/strong><\/td>\n1293<\/strong><\/td>\n1506<\/strong><\/td>\n1575<\/strong><\/td>\n1785<\/strong><\/td>\n2040<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

Tabell: Polisstyrelsens uppgifter om motst\u00e5nd och v\u00e5ldsamt motst\u00e5nd mot polis<\/strong><\/p>\n

F\u00f6r att rekvisitet f\u00f6r v\u00e5ldsamt motst\u00e5nd mot tj\u00e4nsteman ska uppfyllas kr\u00e4vs enligt strafflagen inte att anv\u00e4ndningen av v\u00e5ld eller hotet om v\u00e5ld medf\u00f6r f\u00f6ljder f\u00f6r tj\u00e4nstemannen. \u00c4ven om g\u00e4rningsmannen eller den som hotar inte konkret f\u00f6rverkligar sin avsikt \u00e4r det straffbart att anv\u00e4nda v\u00e5ld eller hota med v\u00e5ld omedelbart n\u00e4r g\u00e4rningen har inletts.<\/p>\n

<\/h2>\n

Polisens specialgrupper f\u00f6r kr\u00e4vande situationer<\/h3>\n

Poliserna var l\u00e4nge ”allm\u00e4nna poliser” som sk\u00f6tte alla m\u00f6jliga uppdrag som d\u00f6k upp. Den korta utbildningen gav f\u00e4rdigheter n\u00e4rmast f\u00f6r grundl\u00e4ggande polisuppgifter. Numera kan poliserna specialisera sig inom s\u00e5v\u00e4l brottsutredningen som \u00f6vervaknings- och alarmverksamheten. S\u00e4rskilt grupper som specialiserar sig p\u00e5 anv\u00e4ndning av maktmedel, kr\u00e4vande och farliga situationer \u00f6var regelbundet. Den grund f\u00f6r yrkesskickligheten som utbildningen ger, betoningen p\u00e5 arbetss\u00e4kerhet, m\u00e5ngsidiga \u00f6vningar samt bra redskap och utrustning har gjort polisyrket betydligt s\u00e4krare.<\/p>\n

Medborgarnas grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter, lagarna och polisens principer betonar starkt anv\u00e4ndningen av de lindrigaste metoderna \u00e4ven i kr\u00e4vande situationer. Polisen utbildar taktiska f\u00f6rhandlare (TANE).<\/strong> M\u00e5let med f\u00f6rhandlingen \u00e4r bland annat att stoppa och l\u00f6sa konfliktsituationer utan att anv\u00e4nda maktmedel. I kr\u00e4vande situationer bildas en TANE-grupp som genom f\u00f6rhandlingar skaffar uppgifter bl.a. om m\u00e5lpersonens sinnestillst\u00e5nd och krav samt rapporterar till situationsledaren om hur situationen utvecklas. F\u00f6rhandlare anv\u00e4nds bl.a. med sj\u00e4lvdestruktiva m\u00e4nniskor, i barrikaderings-, konflikt- och v\u00e5ldssituationer och i internationella uppdrag bl.a. vid kidnappningar. De sociala medierna \u00e4r ocks\u00e5 en verksamhetsmilj\u00f6.<\/p>\n

I verksamheten f\u00f6r hantering av folkmassor<\/strong> (JOUHA) f\u00f6rbereder sig polisen p\u00e5 massbeteende som \u00e4ventyrar allm\u00e4n ordning och s\u00e4kerhet. JOUHA-poliserna f\u00e5r ocks\u00e5 specialutbildning f\u00f6r kriser, naturkatastrofer och nationella storolyckor. Finlands JOUHA-polis str\u00e4var efter att minimera anv\u00e4ndningen av maktmedel och efter fredligt samarbete med en folksamling. JOUHA-gruppen kommer till en plats f\u00f6r att trygga m\u00f6tes- och yttrandefriheten f\u00f6r demonstranter och s\u00e4kerst\u00e4lla att evenemanget l\u00f6per utan st\u00f6rningar samt f\u00f6r att minimera skadorna p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l milj\u00f6n som demonstrationen. Gruppens specialutrustning, -utbildning och -organisation samt disciplinerade gruppverksamhet g\u00f6r gruppens verksamhet speciell.<\/p>\n

Beredskapsenheten Karhu<\/strong> verkar f\u00f6rutom vid polisinr\u00e4ttningen i Helsingfors \u00e4ven i hela landet i kr\u00e4vande situationer inom polisverksamheten d\u00e4r det beh\u00f6vs s\u00e5dan specialkompetens och prestationsf\u00f6rm\u00e5ga som den lokala polisen saknar. Den polisenhet som har beg\u00e4rt hj\u00e4lp av Karhu f\u00e5r hj\u00e4lpen kostnadsfritt.\u00a0\u00a0 I beredskapsenheten finns olika insatsgrupper, till exempel teknik-, hund- och terrorbombgrupper samt utbildning och ledning. Karhu anv\u00e4nds ocks\u00e5 i arbetet f\u00f6r att bek\u00e4mpa terrorism och i kr\u00e4vande s\u00e4kerhetsarrangemang.<\/p>\n

Efter skolskjutningarna i Jokela (2007) och Kauhajoki (2008) tillsattes grupper f\u00f6r kr\u00e4vande situationer<\/strong> (VATI-grupper) vid alla polisenheter. Till deras uppgifter h\u00f6r bland annat att f\u00f6rebygga och utreda allvarliga brott, uppr\u00e4tth\u00e5lla allm\u00e4n ordning och s\u00e4kerhet samt utf\u00f6ra specialoperationer. Beredskapsgruppens verksamhet riktar sig s\u00e4rskilt till s\u00e5dana situationer som kr\u00e4ver snabba \u00e5tg\u00e4rder och specialkompetens. S\u00e5dana situationer kan vara till exempel fall d\u00e4r v\u00e4pnat v\u00e5ld anv\u00e4nds, situationer med gisslan, hot som g\u00e4ller terrorism eller andra allvarliga st\u00f6rningssituationer.\u00a0 P\u00e5 plats i en kr\u00e4vande situation \u00e4r f\u00f6rutom en VATI-grupp \u00e4ven vid behov grupper f\u00f6r taktisk akutv\u00e5rd (TEMS) och taktisk f\u00f6rhandling (TANE) och andra specialgrupper (TEPO, JOUHA, Karhu).<\/p>\n

I Finland var det f\u00f6rsvarsmaktens uppgift att oskadligg\u00f6ra explosiva varor efter andra v\u00e4rldskriget. P\u00e5 1970-talet \u00f6verf\u00f6rdes ansvaret f\u00f6r r\u00f6jningen av icke-milit\u00e4ra explosiva varor till polisen. Numera \u00e4r TEPO-poliserna<\/strong> (terrorbomb)<\/strong> poliser med specialutbildning i hantering av civila och hemmagjorda explosiva varor och CBRNE-uppgifter (kemiska och biologiska \u00e4mnen och str\u00e5lnings\u00e4mnen). Varje polisinr\u00e4ttning i Finland har TEPO-grupper.<\/p>\n

Utbildningen utvecklades kraftigt p\u00e5 2000-talet. Kontinuerlig, regelbunden utbildning skapar f\u00f6ruts\u00e4ttningar att h\u00e5llas med i branschens utveckling och svara p\u00e5 nya hotbilder. Vanliga uppdrag \u00e4r tillvaratagande av spr\u00e4ng\u00e4mnen i samband med husrannsakningar, beslag och insamling av explosiva varor samt \u00f6vervakning av spr\u00e4ng\u00e4mnestransporter och -arbetsplatser. Ut\u00f6ver amat\u00f6rernas hemmagjorda \u201dbomber\u201d p\u00e5tr\u00e4ffas explosiva varor hos yrkesf\u00f6rbrytare och vanef\u00f6rbrytare. M\u00e4nniskor med psykiska st\u00f6rningar som \u00e4r intresserade av explosiva varor \u00e4r ocks\u00e5 en riskgrupp. Internationell terrorism utg\u00f6r ett eget, allvarligt hot, som medf\u00f6r nya utmaningar f\u00f6r TEPO-verksamheten.<\/p>\n\t\t<\/p>\n\t<\/div>\n\n<\/div>\n\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3095,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-3149","page","type-page","status-publish"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3149","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3149"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3149\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3821,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3149\/revisions\/3821"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3095"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3149"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}