{"id":3127,"date":"2025-10-09T05:37:37","date_gmt":"2025-10-09T05:37:37","guid":{"rendered":"https:\/\/inmemoriam.iwn.co\/nayttelyt\/poliisi-on-tavallinen-ihminen\/traumaattisten-tilanteiden-kasittely-poliisissa\/"},"modified":"2025-11-27T09:34:25","modified_gmt":"2025-11-27T09:34:25","slug":"hantering-av-traumatiska-situationer-vid-polisen","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/utstallningar\/polisen-ar-en-vanlig-manniska-med-ovanliga-arbetsuppgifter\/hantering-av-traumatiska-situationer-vid-polisen\/","title":{"rendered":"Hantering av traumatiska situationer vid polisen"},"content":{"rendered":"\n
\n\t
\n\n\t\t\n\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\"F\u00e4rgbild\n\t\t\t\t\t\t

Farliga och stressiga situationer ing\u00e5r i polisens arbete. Men man beh\u00f6ver inte utst\u00e5 allt ensam. \u00a9Sami H\u00e4t\u00f6nen<\/p>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t\"N\u00e4rbild\n\t\t\t\t\t\t

Ett uppdrag kan pl\u00f6tsligt bli livsfarligt. Varje polis m\u00e5ste vara medveten om och beakta faror och risker i det egna arbetet f\u00f6r att kunna \u00e5terv\u00e4nda hem hel och v\u00e4lbeh\u00e5llen efter sitt arbetspass. \u00a9Sami H\u00e4t\u00f6nen<\/p>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t

\n\t\t\t\t\t\t\"F\u00e4rgbild\n\t\t\t\t\t\t

Evakuerings\u00f6vning. Ocks\u00e5 i verkliga situationer m\u00e5ste man arbeta som en del av laget, och det finns inte utrymme f\u00f6r att spela hj\u00e4lte p\u00e5 egen hand. \u00a9Sami H\u00e4t\u00f6nen<\/p>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\n\t\t\t\n\t\t\t

<\/div>\n\t\t\t
<\/div>\n\t\t<\/div>\n\n\t\t\n\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\"F\u00e4rgbild\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\"N\u00e4rbild\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\"F\u00e4rgbild\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\n\t<\/div>\n\n\t
\n\t\t\n\t\t

\n\t\t\t

N\u00e4r vi kom till polisstationen samtalade vi en stund med dem som varit n\u00e4rvarande och sedan \u00e5kte vi hem. Den fr\u00e4msta k\u00e4nslan i det skedet var tr\u00f6tthet och alla muskler i kroppen k\u00e4ndes sp\u00e4nda som en fiolstr\u00e4ng. En bra beskrivning av hur h\u00e4ndelsen i sin helhet inverkade torde vara att initiativf\u00f6rm\u00e5gan var borta under ett par dagar efter\u00e5t och jag bara tog det lugnt. \u00c4ven en liten uppgift verkade kr\u00e4va ett separat beslut till exempel att \u201dnu m\u00e5ste jag stiga upp fr\u00e5n stolen\u201d. Efter h\u00e4ndelsen ordnades naturligtvis debriefing i \u00c4\u00e4nekoski och dessutom ordnades separat debriefing f\u00f6r r\u00e4ddningspersonalen i Viitasaari. Jag fick en uppfattning om h\u00e4ndelsernas s.k. tidslinje f\u00f6rst efter den andra debriefingen. H\u00e4ndelsen p\u00e5verkade inte min s\u00f6mn och upptog inte mina tankar. Jag har senare kommit fram till att den viktigaste faktorn var att jag talade om h\u00e4ndelsen s\u00e5 m\u00e5nga tiotals g\u00e5nger med olika akt\u00f6rer och att min roll inte var att ansvara f\u00f6r utredningen eller lyfta d\u00f6da kroppar utan jag var situationsledare. Men h\u00e4ndelsen gl\u00f6mmer jag aldrig. Konginkangas den 19 mars 2004, ur boken Sen keikan muistan. <\/strong><\/em><\/p>\n

I polisarbetet g\u00e5r det inte att undvika kritiska h\u00e4ndelser och situationer som framkallar stress. Vem som helst av polispersonalen kan tvingas m\u00f6ta och hantera f\u00f6ljderna av dessa situationer. Till exempel efter skolskjutningen i Kauhajoki 2008 svarade kundr\u00e5dgivarna vid polisinr\u00e4ttningen p\u00e5 samtal b\u00e5de fr\u00e5n oroliga anh\u00f6riga och medierna i en mycket k\u00e4nslig situation. Stress kan s\u00e4tta allas psykiska och fysiska resurser p\u00e5 prov. En kritisk situation kan bli en traumatiserande upplevelse.<\/p>\n

Polisen beh\u00f6ver inte t\u00e5la allt<\/h2>\n

\u00c4ven om psykisk styrka och uth\u00e5llighet betonas i polisutbildningen och antagningsprocesserna, skyddar \u00e4nd\u00e5 inte yrkesrollen eller uniformen mot traumatisering. N\u00e4r en m\u00e4nniska traumatiseras och n\u00e4r hon inte g\u00f6r det har ingenting att g\u00f6ra med hennes svaghet eller personliga val. Symtomen kan vara mycket kraftiga, men de kan m\u00e4nniskan inte heller reglera sj\u00e4lv. Under \u00e5rens lopp har vi p\u00e5 Polismuseet h\u00f6rt ber\u00e4ttas om ett stort antal uppdrag som inte gl\u00f6ms. F\u00f6r n\u00e5gon har det varit en v\u00e4pnad hotfull situation, en hemutryckning som pl\u00f6tsligt f\u00f6rvandlades till n\u00e5gonting annat, att som f\u00f6rsta patrull komma till den plats d\u00e4r det beg\u00e5tts ett familjemord, en skolskjutning eller en storolycka, att se en arbetskamrat skadas eller att m\u00f6ta f\u00f6r\u00e4ldrarna vid en pl\u00f6tslig sp\u00e4dbarnsd\u00f6d. Det finns massor av exempel. Platser, lukter, ljud, enskilda meningar \u00e5terkommer till och med m\u00e5nga \u00e5r efter h\u00e4ndelsen. \u00c4ven en l\u00e5ngvarig utredning, till exempel i anslutning till brott mot barn, kan orsaka kumulerande stress och ha en traumatiserande verkan.<\/p>\n

Polisen har genom tiderna tvingats t\u00e5la v\u00e5ld och kr\u00e4vande situationer.\u00a0 L\u00e4nge ans\u00e5g man att otrevliga h\u00e4ndelser h\u00f6r till yrket och att var och en m\u00e5ste klara av stressen fr\u00e5n belastande fall p\u00e5 egen hand och efter b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga. Under en l\u00e5ng tid var polisernas enda kamratst\u00f6d att tala med en bekant patrullkamrat och det \u00e4r fortfarande viktigt.\u00a0 M\u00e5nga har g\u00e5tt igenom det de upplevt i bastun med st\u00f6d av arbetskamrater och alkoholhaltiga drycker.\u00a0 Att tala med en patrullkamrat under ett uppdrag \u00e4r fortfarande ett mycket viktigt st\u00f6d, n\u00e4r man vid sidan av arbetet ocks\u00e5 kan diskutera mer personliga fr\u00e5gor.\u00a0 I kafferummet sm\u00e5pratas det mycket och mellan sig har poliserna kunnat sk\u00e4mta till och med om allvarliga teman.<\/p>\n

Polisens yrkesk\u00e5r pr\u00e4glas av gemenskap. Det har tidigare st\u00e4rkts av bland annat internatboende och gemensamma fritidsintressen, i synnerhet idrott. Denna gemenskap har varit den b\u00e4rande kraften i m\u00e5nga av de ber\u00e4ttelser vi har h\u00f6rt.\u00a0 Gemenskapen \u00e4r inte l\u00e4ngre likadan, men yrkets specifika drag \u00e4r fortfarande en faktor som svetsar samman poliserna.<\/p>\n

De f\u00f6rsta stegen vid debriefing<\/h2>\n

Arbetarskydd \u00e4r arbetsgivarens lagstadgade skyldighet. Arbetsgivaren \u00e4r skyldig att s\u00f6rja f\u00f6r arbetstagarnas psykiska och fysiska s\u00e4kerhet och h\u00e4lsa i arbetet. Ansvaret f\u00f6r att l\u00f6sa och hantera sv\u00e5ra och utmanande situationer f\u00e5r inte l\u00e4ggas p\u00e5 en enskild arbetstagare eller p\u00e5 den grupp som upplevt den kritiska situationen. Arbetsgivaren ska reda ut och identifiera ol\u00e4genheter och riskfaktorer p\u00e5 arbetsplatsen samt i den m\u00e5n det \u00e4r m\u00f6jligt str\u00e4va efter att undanr\u00f6ja dem eller minska deras f\u00f6ljder.<\/p>\n

Debriefing b\u00f6rjade diskuteras p\u00e5 1990-talet, d\u00e5 efterv\u00e5rd b\u00f6rjade anses vara n\u00f6dv\u00e4ndig \u00e4ven i polisyrket.\u00a0 Den f\u00f6r\u00e5ldrade attityden att ”h\u00e4r beh\u00f6vs ingen hj\u00e4rnskrynklare” f\u00f6rsvagades. I arbetsgemenskapen syntes detta n\u00e4r en kollega fick hj\u00e4lp i st\u00e4llet f\u00f6r att bli alkoholiserad eller arbetsof\u00f6rm\u00f6gen.<\/p>\n

Efterv\u00e5rd diskuterades redan 1986 efter gisslandramat i Jakobacka\u2013S:t Michel. Varken de av gisslan som \u00f6verlevt eller polisen fick efterv\u00e5rd. De psykiska efterreaktionerna skulle redan ha kunnat behandlas och lindras med utomst\u00e5ende hj\u00e4lp. Inom polisf\u00f6rvaltningen utesl\u00f6ts detta alternativ redan i inledningsskedet, eftersom fokus i f\u00f6rsta hand riktades p\u00e5 att hitta de skyldiga.<\/p>\n

\u00c5r 1993 dog \u00e4ldre konstapel Antti Murtom\u00e4ki n\u00e4r en bil som flydde i Drums\u00f6 i Helsingfors k\u00f6rde p\u00e5 honom utan att sakta farten och g\u00f6ra n\u00e5gra undanman\u00f6vrer. P\u00e5 grund av denna h\u00e4ndelse ordnades en debriefing vid polisinr\u00e4ttningen i Helsingfors. Alla som hade ber\u00f6rts av fallet, \u00e4ven cheferna, deltog.\u00a0 Bil- och passagerarf\u00e4rjan Estonia sj\u00f6nk i slutet av september 1994 och sammanlagt 852 personer miste livet. De sv\u00e5ra och kr\u00e4vande r\u00e4ddnings- och utredningsarbetena ber\u00f6rde i synnerhet r\u00e4ddningsverket och polisen. Efter Estoniatragedin inf\u00f6rdes vid polisinr\u00e4ttningen i \u00c5bo ett system f\u00f6r debriefing som framskred stegvis.<\/p>\n

Den f\u00f6rsta nationella f\u00f6reskriften om \u00e5tg\u00e4rder som b\u00f6r vidtas efter kritiska situationer tr\u00e4dde i kraft 2012. Defusing leds av en specialutbildad polis genast efter h\u00e4ndelsen. Defusing ska ordnas f\u00f6re arbetsskiftets slut f\u00f6r dem som varit med om situationen. Det \u00e4r obligatoriskt att delta i defusing, men de fortsatta \u00e5tg\u00e4rderna \u00e4r frivilliga. Den som leder samtalet f\u00e5r inte sj\u00e4lv vara delaktig i det som h\u00e4nt.<\/p>\n

Defusing grundar sig p\u00e5 kamratst\u00f6d. Det \u00e4r inte fr\u00e5ga om v\u00e5rd, utan man lyssnar och g\u00e5r igenom det exceptionella uppdraget med de poliser som varit med om det. Defusing kan ha stor betydelse f\u00f6r att arbetstagarnas funktionsf\u00f6rm\u00e5ga ska uppr\u00e4tth\u00e5llas och hj\u00e4lper \u00e5tminstone deltagarna att f\u00f6rst\u00e5 vilka k\u00e4nslor de kan ha efter den traumatiska eller kritiska situationen. De f\u00e5r ocks\u00e5 h\u00f6ra hurdana tankar andra som varit i samma situation har.<\/p>\n

Defusing ska ordnas<\/p>\n

    \n
  • i situationer d\u00e4r ett vapen har anv\u00e4nts<\/li>\n
  • i hotfulla situationer d\u00e4r polisen har varit tvungen att anv\u00e4nda vapen<\/li>\n
  • i situationer d\u00e4r det har intr\u00e4ffat ett d\u00f6dsfall, en kollega har avlidit eller skadats allvarligt<\/li>\n
  • n\u00e4r polisen har utsatts f\u00f6r v\u00e5ld eller hot om v\u00e5ld<\/li>\n
  • i en s\u00e4rskilt uppskakande situation<\/li>\n
  • n\u00e4r polisen har hotats<\/li>\n
  • n\u00e4r polisen har blivit utsatt f\u00f6r riktade trakasserier.<\/li>\n<\/ul>\n

    Defusing ska ordnas med l\u00e5g tr\u00f6skel om det i den kritiska arbetssituationen har funnits en studerande som utf\u00f6r arbetspraktik, en arbetstagare som nyligen inlett sin karri\u00e4r eller har b\u00f6rjat arbeta med nya uppgifter eller en annars oerfaren arbetstagare.<\/p>\n

    Postraumaworkshopar<\/h2>\n

    Efter skolskjutningen i Kauhajoki (2008) inf\u00f6rde polisen posttraumaworkshopar. Initiativtagare var \u00f6verkonstapel Pasi H\u00e4rk\u00f6nen och doktorn i administrativa vetenskaper och kriminalkommissarie Juha J\u00e4rvelin, som skrivit en doktorsavhandling om polisens arbetss\u00e4kerhet.\u00a0 Den krishj\u00e4lp som var tillg\u00e4nglig vid polisen var \u00e4nd\u00e5 otillr\u00e4cklig. De gjorde sig p\u00e5 egen bekostnad f\u00f6rtrogna med posttraumaworkshopar i USA och beslutade att b\u00f6rja med workshopar \u00e4ven i Finland.<\/p>\n

    Den f\u00f6rsta workshopen i Finland ordnades 2010. F\u00f6r n\u00e4rvarande ordnas polisens tre dagar l\u00e5nga posttraumaworkshopar tv\u00e5 g\u00e5nger varje \u00e5r. Resultaten har varit uppmuntrande och deltagarna har f\u00e5tt konkret hj\u00e4lp med sina posttraumatiska symtom. Man kan delta i posttraumaworkshoparna som en del av efterhands\u00e5tg\u00e4rderna n\u00e4r det har g\u00e5tt minst ett halv\u00e5r efter den kritiska situationen. Personer som upplever kumulativ stress med anledning av sitt arbete kan ocks\u00e5 delta i workshoparna. Var och en som k\u00e4nner ett behov kan sj\u00e4lv s\u00f6ka sig till en posttraumaworkshop, men en person som gett sitt samtycke kan ocks\u00e5 h\u00e4nvisas dit av de n\u00e4rmaste cheferna och f\u00f6retagsh\u00e4lsov\u00e5rden. Workshopen \u00e4r avsedd f\u00f6r alla anst\u00e4llda inom polisf\u00f6rvaltningen \u2013 allts\u00e5 inte bara f\u00f6r polispersonalen, utan ocks\u00e5 f\u00f6r bland annat v\u00e4ktare och personer som utf\u00f6r expert-, tillst\u00e5nds-, f\u00f6rvaltnings- och stabsuppgifter.<\/p>\n

    Poliisin Tuki ry hj\u00e4lper i akuta situationer<\/h2>\n

    Poliisin Tuki ry samlar in medel f\u00f6r rehabilitering av poliser som skadats allvarligt i tj\u00e4nsteuppdrag och f\u00f6r st\u00f6d till anh\u00f6riga till poliser som d\u00f6tt i tj\u00e4nsteuppdrag. St\u00f6det kan vara en eng\u00e5ngsers\u00e4ttning eller bidrag under en l\u00e4ngre tid. S\u00e4rskilt vid d\u00f6dsfall vidtas omedelbara \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att st\u00f6dja familjerna. Detta \u00e4r f\u00f6reningens styrka d\u00e5 st\u00f6d\u00e5tg\u00e4rderna kan vidtas snabbt i en akut situation utan n\u00e5gon stel byr\u00e5krati.<\/p>\n

    Bakgrundsf\u00f6reningar till Poliisin Tuki ry, som grundades 1964, \u00e4r Finlands Polisorganisationers F\u00f6rbund, Suomen Nimismiesyhdistys och Poliisilakimiehet. F\u00f6reningen \u00e4r politiskt obunden och deltar inte i fackf\u00f6reningsverksamhet.<\/p>\n

    F\u00f6reningens tillg\u00e5ngar omfattar aktier och med int\u00e4kterna fr\u00e5n dessa har bidrag kunnat delas ut. F\u00f6reningen skaffar dessutom medel genom att ta ut \u00e5rsavgifter av sina medlemsf\u00f6reningar, ta emot donationer eller testamenten samt ordna penninginsamlingar eller lotterier eller s\u00e4lja underst\u00f6dsprodukter. V\u00e5ren 2025 ordnade Helsingfors polismusikk\u00e5r tre Skydds\u00e4ngel-konserter och int\u00e4kterna fr\u00e5n programbladen styrdes till f\u00f6reningen Poliisin tuki.<\/p>\n

    F\u00f6reningen ger allts\u00e5 endast ekonomiskt st\u00f6d, men medlemmarna i lokalf\u00f6reningarna kan p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt hj\u00e4lpa familjer som beh\u00f6ver st\u00f6d. I en akut situation ges f\u00f6rutom psykiskt st\u00f6d \u00e4ven konkret hj\u00e4lp, till exempel genom att hj\u00e4lpa till med g\u00e5rdsarbeten eller oavslutade byggprojekt, g\u00e5 till butiken eller skjutsa barnen till hobbyer.<\/p>\n

    F\u00f6r en patrull f\u00f6r\u00e4ndrades en handr\u00e4ckningssituation i en handv\u00e4ndning 2021. Poliserna v\u00e4ntade utomhus p\u00e5 att de anst\u00e4llda fr\u00e5n socialv\u00e4sendet skulle avl\u00e4gsna sig, men s\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndrades allt. Mannen sk\u00f6t pl\u00f6tsligt en av poliserna i huvudet p\u00e5 cirka tv\u00e5 meters avst\u00e5nd. Polisen klarade sig till slut med f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt sm\u00e5 fysiska skador, men den psykiska \u00e5terh\u00e4mtningen tog sin tid. D\u00e5 fick polisen hj\u00e4lp av Poliisin Tuki ry.<\/p>\n

    Tack vare underst\u00f6det fr\u00e5n Poliisin Tuki ry beh\u00f6vde jag inte oroa mig f\u00f6r kostnader eller inkomstf\u00f6rluster eller f\u00f6r ekonomin. Fallet ber\u00f6rde naturligtvis ocks\u00e5 min familj och st\u00f6det har ocks\u00e5 t\u00e4ckt deras kostnader. Dessutom t\u00e4cker st\u00f6det framtida kostnader och n\u00f6dv\u00e4ndiga behandlingar, s\u00e4rskilt f\u00f6r mina familjemedlemmar. N\u00e4r jag skriver denna text m\u00e4rker jag att samma k\u00e4nslor som f\u00f6r ett och ett halvt \u00e5r sedan v\u00e4cks. Hj\u00e4rtat b\u00f6rjar bulta och jag blir svettig om h\u00e4nderna. Jag minns allt mycket tydligt. Processen har varit l\u00e5ng och hovr\u00e4tten meddelade det slutliga avg\u00f6randet f\u00f6rst p\u00e5 v\u00e5rvintern 2023, ganska exakt ett och ett halvt \u00e5r efter h\u00e4ndelsen. Jag upplever att det var f\u00f6rst d\u00e5 som den slutliga \u00e5terh\u00e4mtningen kunde b\u00f6rja. Nu beh\u00f6ver jag inte l\u00e4ngre spela p\u00e5 lotto, utdrag ur boken Sen keikan muistan.<\/strong> <\/em><\/p>\n\t\t<\/p>\n\t<\/div>\n\n<\/div>\n\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3097,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-3127","page","type-page","status-publish"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3127","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3127"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3127\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4131,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3127\/revisions\/4131"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3097"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3127"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}