{"id":3123,"date":"2025-10-09T05:36:56","date_gmt":"2025-10-09T05:36:56","guid":{"rendered":"https:\/\/inmemoriam.iwn.co\/nayttelyt\/poliisi-on-tavallinen-ihminen\/tyon-kuormittavuus-ja-jaksaminen\/"},"modified":"2025-11-25T07:54:23","modified_gmt":"2025-11-25T07:54:23","slug":"arbetets-belastning-och-ork","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/utstallningar\/polisen-ar-en-vanlig-manniska-med-ovanliga-arbetsuppgifter\/arbetets-belastning-och-ork\/","title":{"rendered":"Arbetets belastning och ork"},"content":{"rendered":"\n<div class=\"section3-block\">\n\t<div class=\"acf-gallery-carousel\">\n\n\t\t<!-- Main Image Swiper -->\n\t\t<div class=\"swiper main-swiper\">\n\t\t\t<div class=\"swiper-wrapper\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t<div class=\"swiper-slide\">\n\t\t\t\t\t\t<img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/poliisipappi2-scaled.jpg\" alt=\"N\u00e4rbild p\u00e5 en m\u00e4nniskohand med ett litet tr\u00e4kors med rundade kanter vilande i handflatan.\" \/>\n\t\t\t\t\t\t<p class=\"image-caption\">Polispr\u00e4sten, som har tystnadsplikt, finns tillg\u00e4nglig f\u00f6r samtal kring vad det \u00e4n \u00e4r man \u00f6nskar tala om. Pr\u00e4sten tar emot poliser men ocks\u00e5 brottsoffer och personer som personer som gripits och misst\u00e4nks f\u00f6r brott. Jaani Vilkkil\u00e4, polispr\u00e4st vid Helsingfors polisinr\u00e4ttning, har alltid med sig ett kors som man kan f\u00e5 om man vill. F\u00f6rsamlingsanst\u00e4llda och socialarbetare brukar nuf\u00f6rtiden ofta f\u00f6lja med polisen vid d\u00f6dsbesked. \u00a9Jarkko J\u00e4rvinen\/Polismuseet.<\/p>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\n\t\t\t<!-- Arrows -->\n\t\t\t<div class=\"swiper-button-prev\"><\/div>\n\t\t\t<div class=\"swiper-button-next\"><\/div>\n\t\t<\/div>\n\n\t\t<!-- Thumbnails Swiper -->\n\t\t<div class=\"swiper thumb-swiper\">\n\t\t\t<div class=\"swiper-wrapper\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"swiper-slide\">\n\t\t\t\t\t\t<img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/poliisipappi2-150x150.jpg\" alt=\"N\u00e4rbild p\u00e5 en m\u00e4nniskohand med ett litet tr\u00e4kors med rundade kanter vilande i handflatan.\" \/>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\n\t<\/div>\n\n\t<div class=\"taso3-text\">\n\t\t\n\t\t<p>\n\t\t\t<p>Uppskakande sensoriska retningar h\u00f6r till s\u00e5v\u00e4l ordningspolisens uppgifter som unders\u00f6kning av v\u00e5ldsbrott, utredning av olyckor och d\u00f6dsorsaken. Polisen ser m\u00e4nniskor d\u00f6, offer f\u00f6r misshandel och kr\u00e4nkande behandling, olyckor och sj\u00e4lvmord. Mentalv\u00e5rdspatienternas och narkotikamissbrukarnas bost\u00e4der kan vara chockerande. En utredning som g\u00f6rs p\u00e5 kontoret skyddar inte polisen fr\u00e5n att se och h\u00f6ra v\u00e5ld, eftersom brottsutredarna i f\u00f6runders\u00f6kningen g\u00e5r igenom till exempel detaljerade bilder, ljud och videor som inneh\u00e5ller v\u00e5ld. S\u00e4rskilt traumatiserande \u00e4r CSAM-material (Child Sexual Abuse Material) n\u00e4r polisen utreder sexualbrott mot barn.\u00a0 P\u00e5 polisstationerna finns spelkonsoler s\u00e5 att utredarna ibland kan ta en spelpaus p\u00e5 20 minuter f\u00f6r att minska de skadliga effekterna f\u00f6r den psykiska h\u00e4lsan som kan orsakas av det traumatiska materialet.<\/p>\n<p>Upplevt v\u00e5ld eller att bevittna v\u00e5ld orsakar psykisk belastning som under en l\u00e5ng tid \u00e4r skadlig f\u00f6r v\u00e4lbefinnandet. En del av poliserna upplever fortfarande att v\u00e5ld i viss m\u00e5n h\u00f6r till polisens arbete och alla fall av v\u00e5ld mot polisen anm\u00e4ls inte vidare. Om en person har motsatt sig polisen endast med fysisk kraft betraktar polisen ofta detta som en normal h\u00e4ndelse som h\u00f6r till polisens arbete. Tr\u00f6skeln f\u00f6r att g\u00f6ra en anm\u00e4lan \u00e4r l\u00e4gre om n\u00e5gon har bitit polisen, spottat polisen i ansiktet eller slitit polisen i h\u00e5ret.<\/p>\n<p>Efter besv\u00e4rliga kundsituationer kan \u00e4ven en polis ofta k\u00e4nna r\u00e4dsla, skuld, h\u00e4mndlystnad eller skam. Om situationen inte g\u00e5s igenom efter\u00e5t kan arbetsf\u00f6rm\u00e5gan och trivseln i arbetet s\u00e4ttas p\u00e5 prov. Vardagsstressen \u00e4r annorlunda \u00e4n stressen i kr\u00e4vande kundsituationer. Efter h\u00e4ndelsen kan tankarna och k\u00e4nslorna avvika fr\u00e5n det normala, vara obehagliga och st\u00f6rande. Man kommer upp i h\u00f6gvarv, vilket \u00e4r en reaktion p\u00e5 den sv\u00e5ra situationen. Det finns en biologisk och fysiologisk f\u00f6rklaring till detta: f\u00f6r att klara av en hotfull och farlig situation kr\u00e4vs f\u00f6rh\u00f6jd prestationsf\u00f6rm\u00e5ga, sk\u00e4rpta sinnen och f\u00f6rm\u00e5ga att fatta beslut. Om stressniv\u00e5n blir f\u00f6r h\u00f6g leder det till d\u00e5liga beslut och nedsatt prestationsf\u00f6rm\u00e5ga, eftersom stressen \u00e4r alltf\u00f6r belastande.<\/p>\n<h3>Allt fler poliser \u00e4r utbr\u00e4nda<\/h3>\n<p>Poliserna har kraftig press p\u00e5 sig att klara av arbetet. Arbetet m\u00e5ste kunna utf\u00f6ras omsorgsfullt, r\u00e4ttvist och lagenligt, men samtidigt effektivt, snabbt och prioriterat. M\u00e5nga poliser upplever en obalans mellan resurserna och kraven. Att arbetet \u00e4r viktigt f\u00f6r en sj\u00e4lv, medborgarnas uppskattning och f\u00f6rv\u00e4ntningar samt en stark moraluppfattning kan st\u00e4rka upplevelsen av att kraven i arbetet inte uppfylls tillr\u00e4ckligt bra. Till exempel svaren i Finlands Polisorganisationers f\u00f6rbunds (SPJL) egen arbetsh\u00e4lsoenk\u00e4t 2019\u20132022 uppvisade en \u00f6kning i fr\u00e5ga om arbetsbelastningen, tv\u00e5ngstakten, utmaningarna med att orka och den kumulativa stressen. Detta fenomen f\u00f6rekommer inte bara i Finland, utan kan ocks\u00e5 sk\u00f6njas i andra europeiska l\u00e4nder.<\/p>\n<p>Polisen har genomg\u00e5tt flera strukturella om\u00e4ndringar fr\u00e5n och med 1996. Antalet poliser minskade fram till 2017 och var som l\u00e4gst cirka 7 300.\u00a0 Samtidigt \u00f6kades polisens arbetsuppgifter av f\u00f6r\u00e4ndringarna i verksamhetsmilj\u00f6n och internationaliseringen. Detta har resulterat i att kr\u00e4vande arbete sk\u00f6ts av ett allt mindre antal anst\u00e4llda. Polisens personalresurser och ekonomiska resurser regleras av riktlinjerna f\u00f6r det politiska beslutsfattandet. \u00c4ven om polisens arbetsuppgifter har \u00f6kat finns det inte alltid pengar att anst\u00e4lla nya arbetstagare.\u00a0 Poliserna har uttryckt oro \u00f6ver arbetsrelaterad utmattning, som kan ta sig uttryck p\u00e5 olika s\u00e4tt. En polis som vanligen har kontroll \u00f6ver sina k\u00e4nslor kan pl\u00f6tsligt bli rasande eller \u00e4r hela tiden tr\u00f6tt. En pigg och glad kollega \u00e4r inte l\u00e4ngre p\u00e5 lika gott hum\u00f6r eller har dystrare och mer cyniska tankar.<\/p>\n<p>I slutet av 2024 blev sj\u00e4lvmorden bland finska poliser aktuella i nyheterna, d\u00e5 fyra poliser hade beg\u00e5tt sj\u00e4lvmord under \u00e5ret. Det finns ingen exakt statistik \u00f6ver antalet sj\u00e4lvmord bland finska poliser j\u00e4mf\u00f6rt med antalet bland poliser i andra l\u00e4nder. Bakom polisernas sj\u00e4lvmord ligger individuella, yrkesm\u00e4ssiga och organisatoriska faktorer. Centrala riskfaktorer \u00e4r exponering f\u00f6r traumatiska h\u00e4ndelser, posttraumatisk stress, psykiska problem samt belastning p\u00e5 grund av arbetet, till exempel skiftarbete, l\u00e5nga arbetsdagar och s\u00f6mnst\u00f6rningar. Kriser i privatlivet kan ocks\u00e5 \u00f6ka risken. De h\u00f6ga normerna i anslutning till polisyrket, os\u00e5rbarhetsidealet och tendensen att inte s\u00f6ka hj\u00e4lp kan ibland f\u00f6rhindra tidig identifiering och behandling av problem.<\/p>\n<h3>Inst\u00e4llningen till myndigheterna har f\u00f6r\u00e4ndrats<\/h3>\n<p>I nyheterna har det ber\u00e4ttats att m\u00e4nniskornas inst\u00e4llning till myndigheterna, i synnerhet polisen, har f\u00f6r\u00e4ndrats. Det \u00e4r vanligare att polisens auktoritet ifr\u00e5gas\u00e4tts. Detta kan vara en delorsak till det v\u00e5ld som poliserna i allt h\u00f6gre grad m\u00f6ter i tj\u00e4nsteut\u00f6vningen. F\u00f6r\u00e4ndringarna i verksamhetsmilj\u00f6n g\u00f6r polisens arbete alltmer utmanande och det \u00e4r inte l\u00e4tt att klara av uppgifterna med otillr\u00e4ckliga resurser. Polisen utvecklar hela tiden de taktiska arbetss\u00e4tten f\u00f6r att b\u00e4ttre kunna svara p\u00e5 utmaningarna i den r\u00e5dande verksamhetsmilj\u00f6n.<\/p>\n<p>\u00c5r 2019 utsattes ungef\u00e4r var femte f\u00e4ltpolis f\u00f6r v\u00e5ld varje m\u00e5nad, en del till och med varje vecka. Motivet till v\u00e5ld mot polisen \u00e4r vanligen att undvika gripande. Den brottsmisst\u00e4nkte f\u00f6rs\u00f6ker till exempel slita sig loss ur polisens grepp genom att sparka och sl\u00e5.\u00a0 V\u00e5ld som beg\u00e5tts i syfte att skada en polis \u00e4r mer orov\u00e4ckande. Motivet kan vara h\u00e4mndlystnad om personen \u00e4r besviken p\u00e5 samh\u00e4llet och ger utlopp f\u00f6r sin aggression med v\u00e5ldshandlingar. SPJL:s ordf\u00f6rande Jonne Rinne anv\u00e4nder uttrycket \u201dBlue light sabotage\u201d, som betyder att bl\u00e5ljusmyndigheter, dvs. polisen, akutv\u00e5rden eller r\u00e4ddningsverket, larmas med ett falskt n\u00f6dmeddelande till \u00f6nskad plats d\u00e4r myndigheterna sedan angrips till exempel genom att kasta stenar eller flaskor p\u00e5 poliserna eller skjuta fyrverkeripj\u00e4ser mot dem. Allvarligare v\u00e5ldshandlingar kan ocks\u00e5 f\u00f6rekomma. I Norden har fenomenet blue light sabotage v\u00e4ckt oro s\u00e4rskilt i Sverige.<\/p>\n\t\t<\/p>\n\t<\/div>\n\n<\/div>\n\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":3097,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-3123","page","type-page","status-publish"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3123","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3123"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3123\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3874,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3123\/revisions\/3874"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3097"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/poliisisurmat.poliisimuseo.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3123"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}